Hoppa till huvudinnehållet
Stress

Håret avslöjar stressnivån

Forskare vid Linköpings universitet håller som bäst på att samla in hårtestar från 4 000 personer för att undersöka hur stressade vi är och vilka yrkesgrupper som jäktar mest. Håret ger svaret.

– Det går att mäta stressnivån via saliven, men den ger bara en fingervisning om hur de senaste tjugo minuterna varit. Huvudhåret däremot visar stressnivån senaste månaderna. Ja, ända upp till två år tillbaka, säger Tomas Faresjö som är professor vid avdelningen för samhällsmedicin vid Linköpings universitet. Foto: privat

Det är ämnet kortisol i ett hårstrå som ger facit. Ett livsnödvändigt stresshormon som kickar igång kroppen varje morgon och sköter vår dygnsrytm. Vi har mer av det på morgonen än under eftermiddagen och kvällen. Det behövs också för att vi ska kunna mobilisera och gasa vid tillfälliga arbetstoppar eller som skydd mot faror av olika slag. Men ligger nivån för högt under för lång tid är det skadligt för oss.

– Med den här studien kan vi komma ett steg närmare vetskapen om hur långvarig stress påverkar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Och genom att vi samlar in hår från så många olika yrkesverksamma personer kommer vi samtidigt att kunna se vilka yrkesgrupper som är mest utsatta, säger Tomas Faresjö.

Håret växer ungefär en centimeter varje månad och varje centimeter ger fakta om stressnivån en månad bakåt. Och det ska vara huvudhår som är klippt så nära huvudet som möjligt. Forskargruppen i Linköping använder sedan en metod där de bland annat frystorkar hårstråna för att få fram mängden kortisol. Det är den mängden som ger svart på vitt om stressnivån i kroppen. För det är inte alltid att den som känner sig mest stressad i själva verket är det rent biologiskt. Eller tvärtom. Det är skillnad på biologisk och upplevd stress.

– I en tidigare studie tittade vi specifikt på sjuksköterskor och bibliotekarier och trodde kanske att vi skulle se lägre stressnivåer hos bibliotekarierna eftersom de jobbar i en mer fridfull miljö. Men så var det inte, stressnivån var lika i båda grupperna.

Genom den femåriga studien på Linköpings Universitet får Tomas Faresjö och hans forskargrupp fram riktvärden att utgå ifrån för att sedan mäta stress och se vad som påverkar oss mest.

– Förhoppningen med studien är att vi på sikt ska kunna bidra till att minska stress bland yrkesverksamma och att våra resultat ger möjligheter att jobba förebyggande för att minska risken med hjärt- och kärlsjukdomar i samband med långvarig stress, säger Tomas Faresjö.

Insamlingen av hår ska vara klar till sommaren, sen tar analyserna vid.

bild på Gerd Eriksson

Gerd Eriksson

Mer om Stress

Senaste om Forskning