Håret avslöjar stressnivån
Publicerat 5 februari 2018
Forskare vid Linköpings universitet håller som bäst på att samla in hårtestar från 4 000 personer för att undersöka hur stressade vi är och vilka yrkesgrupper som jäktar mest. Håret ger svaret.
– Det går att mäta stressnivån via saliven, men den ger bara en fingervisning om hur de senaste tjugo minuterna varit. Huvudhåret däremot visar stressnivån senaste månaderna. Ja, ända upp till två år tillbaka, säger Tomas Faresjö som är professor vid avdelningen för samhällsmedicin vid Linköpings universitet.
Det är ämnet kortisol i ett hårstrå som ger facit. Ett livsnödvändigt stresshormon som kickar igång kroppen varje morgon och sköter vår dygnsrytm. Vi har mer av det på morgonen än under eftermiddagen och kvällen. Det behövs också för att vi ska kunna mobilisera och gasa vid tillfälliga arbetstoppar eller som skydd mot faror av olika slag. Men ligger nivån för högt under för lång tid är det skadligt för oss.
– Med den här studien kan vi komma ett steg närmare vetskapen om hur långvarig stress påverkar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Och genom att vi samlar in hår från så många olika yrkesverksamma personer kommer vi samtidigt att kunna se vilka yrkesgrupper som är mest utsatta, säger Tomas Faresjö.
Håret växer ungefär en centimeter varje månad och varje centimeter ger fakta om stressnivån en månad bakåt. Och det ska vara huvudhår som är klippt så nära huvudet som möjligt. Forskargruppen i Linköping använder sedan en metod där de bland annat frystorkar hårstråna för att få fram mängden kortisol. Det är den mängden som ger svart på vitt om stressnivån i kroppen. För det är inte alltid att den som känner sig mest stressad i själva verket är det rent biologiskt. Eller tvärtom. Det är skillnad på biologisk och upplevd stress.
– I en tidigare studie tittade vi specifikt på sjuksköterskor och bibliotekarier och trodde kanske att vi skulle se lägre stressnivåer hos bibliotekarierna eftersom de jobbar i en mer fridfull miljö. Men så var det inte, stressnivån var lika i båda grupperna.
Genom den femåriga studien på Linköpings Universitet får Tomas Faresjö och hans forskargrupp fram riktvärden att utgå ifrån för att sedan mäta stress och se vad som påverkar oss mest.
– Förhoppningen med studien är att vi på sikt ska kunna bidra till att minska stress bland yrkesverksamma och att våra resultat ger möjligheter att jobba förebyggande för att minska risken med hjärt- och kärlsjukdomar i samband med långvarig stress, säger Tomas Faresjö.
Insamlingen av hår ska vara klar till sommaren, sen tar analyserna vid.
Gerd Eriksson
Mer om Stress
-
Testa hyperfokus och gör en veckas jobb på en dag
Arbetstid • Många kämpar för att få tiden att räcka till på dygnets 24 timmar. Tänk dig då en teknik där 40 minuters ostört arbete kan spara in en hel veckas jobb.
-
Trötthet och låg energi vanligare bland kvinnor
Må bra • Tre av tio anställda upplever brist på energi och trötthet efter arbetsdagen på en nivå som gör att de inte orkar göra saker på fritiden. Unga och kvinnor är mest drabbade, visar en ny undersökning.
-
Vad händer när chefen ersätts av en app
AI • Appar som styr arbetet är vanligt inom flera branscher, som till exempel lager och transport. Nu ska forskare ta reda på hur det påverkar arbetsmiljön.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ny studie om arbetsplatsens stöd vid livskriser
Psykisk hälsa • Hur kan chefer och kollegor stötta medarbetare som råkar ut för svåra livshändelser? Den frågan ska forskare vid Luleå tekniska universitet nu undersöka.
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.