Publicerad 27 augusti 2012

Fokus på vardagen i ny rehabmetod

Dagböcker och vardagsanalyser är viktiga delar i en ny rehabiliteringsmetod kallad vardagsrevidering. Metoden har utvecklats av forskare vid Lunds universitet och testades först på långtidssjukskrivna kvinnor med stress- och depressionsdiagnoser. 

Fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, och kvinnor lägger fortfarande mer av sin tid på hemarbete än män. Forskaren Lena-Karin Erlandsson vid Lunds universitet har länge studerat kvinnors vardag och hur vardagen påverkar hälsan. När metoden vardagsrevidering utvecklades var därför vardagen utgångspunkten – och att innehållet i vardagen är minst lika viktigt att komma till rätta med som innehållet i arbetet – om den stressrelaterade ohälsan ska kunna minskas.

– Det här med balans mellan arbete och fritid har man pratat om länge, men jag tror att vi är ganska ensamma om att ta fasta på vardagen så konkret, säger Lena-Karin Erlandsson.

I forskningsprojektet där vardagsrevideringen testades ingick 42 långtidssjukskrivna kvinnor, i åtta olika behandlingsgrupper. Deltagarna träffades två gånger i veckan under tio veckor tillsammans med två arbetsterapeuter. De skrev dagbok, diskuterade sitt vardagsliv, sina problem och sätt att komma till rätta med problemen. Vardagsanalyserna gjordes i detalj: deltagarna beskrev vilka aktiviteter som gjordes, om de blev avbrutna, hur, när och varför och om aktiviteter borde tas bort eller läggas till. Först därefter analyserades arbetssituationen. Slutligen gick deltagarna tillbaka till jobbet för sex veckors arbetspraktik. Men dessförinnan hade kvinnorna själva fått bjuda in anhöriga eller kollegor för att dela kunskapen om sin situation.

– Problem som uppstår i vardagen kan vara väldigt olika och i grupperna diskuteras olika varianter. Det kan handla om att man tar stort ansvar för andra, har massor av aktiviteter, barn, barnbarn, stort hus, hund, trädgård och kanske inte så mycket stöd av andra. Samtidigt kan man ha en komplex arbetssituation. Flera av deltagarna i studien var till exempel sjuksköterskor, lärare, sekreterare eller chefer. Men det kan också vara ett problem att man fjärmar sig helt i ett väldigt passivt mönster och säjer nej till allt.

– Man måste ha respekt för vardagens betydelse. Om både arbete och vardag är komplexa finns ingen tid för återhämtning någonstans. Människor som går till arbetet för att det är den enda vila man har bör ju absolut inte sjukskrivas. Men att inte få bekräftelse på sin kompetens främjar inte heller arbetsförmågan. Det är denna problematik vi försöker komma tillrätta med i behandlingsprogrammet, säger Lena-Karin Erlandsson.

Fakta:
35 procent av långtidssjukskrivningarna i Sverige orsakas av psykisk ohälsa. Av dessa är var fjärde person drabbad av stressrelaterad ohälsa som depression, ångest eller utmattningsdepression. Huvudman för forskningsprojektet, där metoden vardagsrevidering utvecklades och testades, var professor Mona Eklund vid Lunds universitet. Projektet föll väl ut. Deltagarnas kunde börja jobba igen i högre utsträckning än kvinnorna i en kontrollgrupp som fick traditionell rehabilitering via Försäkringskassan. Vardagsrevideringsgruppen sa sig även ha bättre självkänsla och mer kontroll över sin livssituation än kvinnorna i kontrollgruppen.

Carin Hedström

Taggar:

    • / 11:22, 14 maj 2014
    • / Anmäld

    Det ligger mycket i vad Karin Lindholm skriver och naturligtvis så "rinner bägaren" över, när man helt oombett får med sig de arbetsrelaterade "problemen" hem, och där "belastar" tillvaron med funderingar om "hur det ska gå". Tyvärr så har man även med sig de bekymmer, som man brottas med på sin lediga tid, till arbetet. Där de "stjäl" både tid och energi, som istället borde läggas på arbetet. Det här är inget lätt att handskas med, men nog är det av vikt att försöka strukturera upp såväl tankar som energiåtgång.
    "Typiskt manligt" - tänker nog många, men det kanske är en "enklare" lösning, att göra som vi män - att "bara" fokusera på en sak i taget, för "kvinnlig multitasking" är kanske inte alltid det bästa?
    Utan en sak i taget, i tur och ordning - i ett lugnare tempo?
    Detta är enbart min "manliga" tolkning, som i "min värld" faktiskt går att göra något åt.
    För att "sticka ut hakan", så säger jag så här: INGA lösningar är längre bort än fyra timmars effektivt arbete. Om någon vill prova mitt uttalande, så hör gärna av Er till mig!

    • / 11:12, 29 augusti 2012
    • / Anmäld

    Detta håller jag fullständigt med om. Kvinnor sköter inte bara frisk man, barn och barnbarn. De har även omsorg om sina gamla föräldrar och känske även svärföräldrar, bonusbarn och andra relationer. Jag tror att många utmattningsdepressioner bygger på relationer och dess belastningar. Det är många kontakter i kvinnors nätverk som ska koordineras och sammanhållas och kvinnor är experter på att komma ihåg datum och födelsedagar osv. Skilsmässor och sorger gör att kvinnor i dessa stressiga tider inte hinner bearbeta alla livshändelser - i både glädje och sorg utan känslorna åker berg- och dalbana hela tiden i samma takt som sina egna hormoner samtidigt som hon också måste åsidosätta sina egna behov och intressen som då blir undertryckta och sällan får tillfredställas. Kvinnan tänker på allt och alla för det är så vi kvinnor fungerar om vi inte stålsätter oss och medvetet håller tillbaka. Men jag tror att få kvinnor orkar stå emot trycket mot känslolivet. Bearbetningen kommer nog sedan när det mesta är över men då är utmattningen ett faktum och då sitter hon där och bara gråter.