AFS 1997:5 Smältning och gjutning av metall

Ändring införd t.o.m. AFS 2014:15

AFS 2014:15
Omfattning: upph. 18 §, ändr. 27, 28, 30 och 31 §§ samt rubriken närmast före 31 §, upph. kommentaren till 18 §, ändr. kommentarerna till 27, 28 och 30 §§
Ikraft: 2014-07-01

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om smältning och gjutning av metall

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter.

Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter gäller vid smältning och gjutning av metall inberäknat

- hantering av, arbete vid och arbete med arbetsutrustning,

- hantering av ingående smältmaterial och andra tillsatser,

- hantering av slagg,

- ämnesbehandling i direkt anslutning till gjutning,

- rensning av gjutgods samt

- kontroll, reparation och underhåll av arbetsutrustning.

Vid tillämpningen av föreskrifterna skall kalciumkarbid jämställas med metall.

Till 1 § I föreskrifterna AFS 1997:5 har Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1981:19) om arbete i stålverk och andra metallsmältverk, samt Arbetarskyddsstyrelsens kungörelsen med föreskrifter (AFS 1984:20) om pressgjutmaskiner och (AFS 1987:16) om gjuterier samlats i ett dokument. De nya föreskrifterna ersätter kraven i tidigare föreskrifter.

Arbete med smältning och gjutning av metall omfattas av arbetsgivarens skyldighet att planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. Se Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:6, se 2001:1) med föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön.

Krav på maskiner och arbetsutrustning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelsen (AFS 1986:21 (se 1998:4)) med föreskrifterom maskiner och (AFS 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar samt (AFS 1996:5, se 1998:4) med föreskrifter om användning av arbetsutrustning.Exempel på smältmaterial är skrot, råjärn och legeringsämnen.

2 § I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

Riskområde Varje område inom en arbetsutrustning eller i dess omgivning, där det finns risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där.
Kristallin kiseldioxid Sammanfattande benämning på kiseldioxid, kristobalit och tridymit.
Arbetsutrustning Varje maskin, apparat, verktyg eller installation som används i arbetet.
Oförstörande provning Sammanfattande benämning på de materialprovningsmetoder som utan att skada eller påverka materialets användbarhet ger informationer om dess egenskaper.

Till 2 § Exempel på arbetsutrustning är ugnar skänkar, kokiller, gjutmaskiner och gjutformar.

Exempel på materialprovningsmetoder som är oförstörande är undersökning med hjälp av röntgen, ultraljud (volymetrisk provning), magnetpulver eller penetreringsvätska (ytprovning).

Särskilda risker

3 § Arbetsgivaren skall bedöma riskerna vid arbetsmoment, processer och arbetsutrustning. Där riskbilden är komplex eller konsekvenserna vid en olycka allvarliga eller omfattande skall riskbilden klargöras med riskanalys. Metodföranalysen skall väljas utifrån processens eller arbetets art. Analysen skall dokumenteras.

Riskanalysen skall ligga som underlag för åtgärder och arbetsinstruktioner.

Till 3 § Exempel på sådana komplexa arbetsmoment och processer som nämns i paragrafen är chargering, ugnsarbete, avgjutning, arbete i automatiska produktionslinjer samt arbete vid pressgjutmaskiner.

4 § Personal skall inte uppehålla sig i områden där det finns risk för kontakt med smält eller hett material eller med heta ytor, om inte arbetsuppgifterna kräver det. I sådana fall skall åtgärder vidtas för att minimera risken för brännskador.

Till 4 § Arbeten där risk för brännskador uppträder är öppning av ugnar, temperaturmätning, provtagning, avgjutning m. m. Exempel på åtgärder kan vara att sätta upp tillfälliga skydd och att använda rätt valda skyddskläder.

5 § Brännskador och ögonskador på grund av värmestrålning skall förhindras.

Till 5 § Arbete med smältning och gjutning av metall innebär att personalen utsätts för flera olika risker på grund av skadlig inverkan av värme och värmestrålning.

- Om värmebelastningen blir för hög kan kroppen inte göra sig av med överskottsvärme. Följden blir att kroppstemperaturen höjs. Detta tillstånd kan orsakas av en kombination av tungt arbete, hög omgivningstemperatur, hög luftfuktighet, låg lufthastighet och värmestrålning, dvs bland annat just sådana förhållanden som förekommer vid smältning och gjutning av metall. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:2) om arbete i stark värme finns föreskrifter som avser att förhindra skadlig värmebelastning

- Lämplig skyddsutrustning mot brännskador och akuta ögonskador på grund av värmestrålning kan t.ex. vara guldvisir och aluminiserade skyddskläder. Observera att kontaktlinser kan vara olämpliga att använda vid arbete där hög värmestrålning förekommer.

Direktvärmestrålning med kraftig intensitet i det infraröda området kan, utan att den behöver medföra akuta skador, ändå ge upphov till ögonförändringar på längre sikt, se 5 § AFS 1997:2 med kommentar. Sådan infraröd strålning förekommer mycket ofta vid smältning och gjutning av metall. Koboltblå glas skyddar ögonen mot sådan strålning.

Listan i bilaga 1 kan vara till ledning när personlig skyddsutrustning mot olika slags skador på grund av värme skall väljas.

6 § Arbetsutrustning som används vid smältning eller annan hantering av het metall eller slagg skall vara så torr att explosioner inte inträffar.

Allt insatsmaterial skall vara i sådant skick att risken för explosioner minimeras.

Till 6 § Fukt som kommer in i smärtan och förgasas kan orsaka explosioner. Detta är anledningen till att arbetsutrustning som används, t.ex. verktyg, ugnar, skänkar, rännor, gjutlådor och gropar, måste hållas torr.Som insatsmaterial räknas skrot, råjärn, legeringsämnen och övriga tillsatsmaterial. Explosioner kan inträffa om insatsmaterialet innehåller fukt, slutna detaljer, explosiva ämnen eller stora mängder brännbart material, t.ex olja. Viktiga åtgärder för att undvika explosioner är t.ex.

- att vid inköp ställa krav på materialets skick,

- att ha rutiner för kontroll av materialet,

- att vid förvaringen skydda materialet mot fukt, olja och liknande samt

- att förvärma eller på annat sätt torka materialet.

Inköpsrutinerna för smältmaterialet bör omfatta krav på

kvalitet blyföroreningar
färgrester
slutna behållare
giftigt eller hälsofarligt innehåll
radioaktivt smittat material
andra föroreningar
torrhet, fuktinnehåll täckta transporter
täckta upplagsrester

Arbetslokaler

7 § Utrustning och material skall förvaras på för ändamålet avsedda platser. Platserna skall vara markerade samt utformade så att det som förvaras inte rasar, faller eller på annat sätt orsakar skada.

8 § Storrengöring av arbetslokalerna skall göras vid behov, dock minst en gång per år.

Halten av damm, som innehåller kemiska ämnen från processen och som därför kan vara farligt vid inandning eller hudkontakt, skall hållas så låg som möjligt.

Ljusarmatur skall rengöras när det behövs, dock minst en gång per år.

Till 8 § Allmänna bestämmelser om städning av arbetslokaler finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:3) med föreskrifter om arbetslokaler.En lämplig utgångspunkt för den verksamhet det är fråga om kan vara att arbetsplatser där man befinner sig stora delar av skiftet städas varje dag, medan övriga utrymmen där personal vistas städas minst en gång i veckan. Horisontella ytor på balkar, traverser och traversbanor, ventilationskanaler, kabelstegar, maskiner samt väggar, golv och liknande kan lämpligen innefattas i storrengöringen en gång per år.

Städning underlättas om man t.ex. har

- fasta ställ för verktyg och annan lös utrustning,

- lämpliga behållare för avfall och skrot

- lättillgänglig och lämplig städutrustning som inte sprider damm och

- lämpligt dammsugningssystem.

Särskilda bestämmelser om renhållning vid hantering av kvartshaltigt material finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:16) med föreskrifter om kvarts.

Vid exempelvis kärnformning där s.k. Cold-boxmetod används förekommer isocyanater. Bestämmelser om isocyanater finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:4) med föreskrifter om härdplaster.

Bestämmelser om belysning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1991:8) med föreskrifter om belysning.

Vid de arbeten som omfattas av dessa föreskrifter är det särskilt viktigt att belysningen är sådan att man kan

- utföra samtliga förekommande arbeten säkert,

- se reglage och markeringar, så att felgrepp undviks och

- förflytta sig utan att snubbla på ojämnheter eller material.

På ventilerad armatur och armatur som försetts med tätt glas sker nedsmutsningen långsammare. En återkommande rengöring av arbetsplatsens rumsytor är väsentlig för arbetslokalernas ljusförhållanden.

På en del arbetsställen används glödlampor med reflektorer. Om dessa byts när ljusutbytet försämras fyller detta samma funktion som en rengöring.

9 § Arbetsplats och upplag skall hållas fria från spill, som kan medföra halka eller risk för brand.

Till 9 § Olja, fett, smörjmedel samt bindemedel och liknande från gjutning och pressgjutning är exempel på spill som kan medföra halka eller risk för brand. Sådana ämnen kan lätt sugas upp med absorptionsmedel, som därför bör finnas till hands.

10 § Ledningar och rör skall vara skyddade där det finns risk att smälta kan komma ut och okontrollerat rinna ut på golv eller mellan våningsplan.

Till 10 § Konsekvenserna av ett okontrollerat flöde av metall eller slagg kan bli mycket allvarliga om ledningar för el, vatten eller andra medier kommer i kontakt med utrinnande smälta och skadas.

11 § Gång- och transportvägar skall normalt hållas åtskilda. Om detta inte är praktiskt möjligt skall berörd personal alltid göras uppmärksam på när transporter sker.

Vid ny- och ombyggnad skall behovet av skilda gång- och transportvägar särskilt beaktas.

Transporter av smält material får inte ske över en arbetsplats eller en gångväg när någon befinner sig där eller i dess närhet och kan bli skadad om smältan kommer ut från transportkärlet.

Till 11 § Föreskrifter och allmänna råd om gång- och transportvägar finns även i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1995:3) med föreskrifter om arbetslokaler.

12 § Utrustning eller grop för nödtappning skall finnas. Dessa skall vara så utformade och placerade samt hållas i sådant skick att nödtappning kan ske under betryggande former.

När en grop innehåller smälta skall den avspärras.

Till 12 § Exempel på lämplig placering av grop eller skänk som är avsedda för nödtappning är nära och i samma nivå som tappstället.

13 § Alternativ väg bort från fara skall finnas i händelse av haveri eller annan olycka. Den skall hållas tillgänglig och klar för användning.

Till 13 § Vid t.ex. haveri kan personalen bli instängd om den normala utgången inte går att använda. Detta kan inträffa i samband med arbete nära smälta eller hantering av smälta, t.ex. vid

- chargering av ugn,

- arbete vid tapp- respektive gjutplan,

- krokning av skänk,

- avgjutning eller

- arbete under eller bredvid ugn.

Markering av alternativa flyktvägar kan vara lämpligt.

14 § Där det finns risk för stänk av smält material skall lätt åtkomlig nöddusch finnas på samma våningsplan. Duschen skall kunna utlösas dels med handtag, dels med lågt placerad anordning som kan påverkas utan användning av händerna och på ett sådant sätt att även en krypande person kan utlösa den. Nödduschen skall vara fast installerad.

Till 14 § Det är viktigt att tänka på att vägen till nödduschen är fri. Det är lämpligt att en gång per vecka kontrollera att duschen inte är blockerad och att den fungerar. Tänk på att installera ledningarna så att vattnet inte kan hettas upp eller bilda ispropp. Vattnet bör vara tempererat med temperaturvakt. Vattnet bör vara rent för att undvika infektioner.

Uppkomna brännskador kan lindras tillfälligt med en speciell gel i form av omslag eller salva. Det är lämpligt att på anslag i anslutning till nödduschen ge instruktioner om hur man bör förfara vid brännskador.

Ventilation och luftkvalitet

15 § Varje arbetsplats där personalen utsätts för rök, dimma, ånga eller damm skall ha sådana anordningar för utsug att förekommande luftföroreningar effektivt tas om hand och förs bort.

Till 15 § Bestämmelser om ventilation och processventilation finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1980:11) om åtgärder mot luftföroreningar samt i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:5) med föreskrifter om ventilation och luftkvalitet. Arbetsmoment där luftföroreningar uppkommer kan vara

- hantering av skrot,

- hantering av smält eller dammande material,

- smörjning av formar i pressgjutningsmaskiner,

- efterbehandling av ämnen eller gjutgods eller

- tillsats eller legering i skänk.

16 § Luftkvaliteten i manöverhytt, hytt till travers eller liknande skall vara tillfredsställande. Sådant utrymme skall även ha lämpligt termiskt klimat.

17 § Där det finns risk för exponering för gaser, metaller, lösningsmedel eller andra ämnen, som finns upptagna i gällande gränsvärdesföreskrifter från Arbetsmiljöverket, skall exponeringsförhållandena klarläggas genom mätningar.

Vid risk för kolmonoxidhalter som kan medföra akut förgiftning skall larm finnas som varningssystem. Larmet skall placeras så att det täcker alla områden där sådana halter kan uppkomma och där någon person avses uppehålla sig.

Om arbete måste utföras trots att kolmonoxidhalten i luften inte är godtagbar skall andningsskydd användas. Sådant arbete skall begränsas till så kort tid som möjligt.

Andningskyddet skall ha tryckluftsutrustning till vilken luft kontinuerligt tillförs genom en slang från kompressor, tryckluftnät eller liknande. Andningsskydd med övertryck får även vara anslutet till mobila renluftstuber med trycksänkningslarm. Luft till andningsskyddet skall vara fri från föroreningar. (AFS 2000:20)

Till 17 § Bestämmelser om hygieniska gränsvärden finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1996:2) med föreskrifter om hygieniska gränsvärden. Se även 23 § i dessa föreskrifter med kommentar.

18 § /Upphör att gälla genom AFS 2014:15/

Buller och vibrationer

19 § Buller från drift och hantering vid smältning och gjutning skall minimeras genom avskärmning, inbyggnad eller dämpning.

Till 19 § Se Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:10, se 2005:16) med föreskrifter om buller. Buller från ugnar uppstår tex vid tillsats av material från transportörer och stup eller chargering av skrot, från brännare och från liusbågen i ljusbågsugnar. Bullret kan minskas genom att man avskärmar och isolerar bullerkällan samt genom att man ser till att anslutningar är så täta som möjligt och att t.ex. locken runt ljusbågsugnar sluter tätt.

Skrammel av metall från hantering av skrot, chargering av ugnar eller vid svalbäddar m.m. bör åtgärdas så att klangen minimeras, t ex med dämpning eller avskärmning. Transportörer bör byggas in så mycket som möjligt. Urslagning av skänkar samt krossning av stelnad slagg och metall orsakar mycket buller och bör avskärmas.

Enligt bilaga 1, punkt 1.7.4. f), till Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:10) med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar, skall bruksanvisningen till en maskin ge viss information om buller.

20 § Vid arbete i fordonshytter och kontrollrum skall vibrationsnivån vara så låg som är praktiskt möjligt.

Till 20 § Vibrationer minskas ofta bäst och billigast redan vid källan. Om accelerationen på operatörsplatsen i fordonshytter är mindre än 0,5 m/s2

minskar risken för i synnerhet ryggskador väsentligt. När det gäller sittande personer är detta ofta praktiskt möjligt att uppnå med en vibrationsdämpande stol. Observera att även golv, reglage och manöverbord kan vibrera.

Även i kontrollrum kan golv och manöverbord vibrera. Det kan oftast åtgärdas genom vibrationsdämpande golv eller mattor. Hela hytter eller delar av dem kan hängas upp i vibrationsdämpare.

För gaffeltruckar och liknande fordon är körbanans/golvets jämnhet av stor betydelse.

Arbete i fasta slipstolar är i allmänhet mycket ansträngande för händer och armar, och vibrationsskador uppstår snabbt. Detta samt arbetets karaktär i övrigt gör att det är lämpligt att det utförs av robotar.

Information om vibrationer och om hur man kan undvika dem finns i Arbetarskyddsnämndens handbok om vibrationer, H40.

Arbetsställningar och arbetsrörelser

21 § Vid hantering av gjutgods, infodringsmaterial eller arbetsredskap som är tungt, varmt eller svårgreppat skall lyftanordning eller annan hanteringsutrustning användas.

Arbete som medför att samma arbetsrörelser upprepas ofta under arbetsdagen skall om det är praktiskt möjligt mekaniseras eller begränsas genom organisatoriska lösningar.

Till 21 § I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1983:6)med föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser finns allmänna bestämmelser om arbetsställningar, arbetsrörelser och fysisk belastning.

Den starka värmen gör att arbete som provtagning och hantering av arbetsutrustning dels utförs med tjocka handskar vilket ger sämre grepp och dels med långa skaft vilket ger extra tyngd och krav på balans på grund av långa hävstänger.

Arbete där de ergonomiska aspekterna särskilt behöver uppmärksammas är slipning, rensning och sortering av gjutgodsdetaljer, avslaggning, rivning och murning av ugnar, skänkar, gjutlådor och rännor, skärning av skrot, kopplingsarbete och urplockning ur pressgjutmaskiner. Vid en del av dessa arbeten kan bestämmelserna i paragrafens andra stycke vara tilllämpliga. Motiven för de bestämmelserna är särskilt tydliga när det gäller t.ex. rensning och slipning, som inte bara medför att samma arbetsrörelser upprepas ofta under arbetsdagen utan också kräver stor kraft.

22 § Åtgärder skall vidtas i planerings- och produktionskedjan så att behovet av rensning minimeras. Urslagning samt det rensningsarbete som måste utföras skall underlättas genom användande av arbetsutrustning så att skada och onödig belastning förebyggs.

Till 22 § Exempel på arbetsutrustning som kan underlätta rensningsarbetet är lyftanordningar, justerbara fixturer, jiggar och arbetsbord, knackmaskiner, rensautomater samt rensrobotar.Exempel på områden där förebyggande åtgärder kan göras för att minska behovet av rensning är konstruktion av detaljer och beredning av formar och kärnor.

Personlig skyddsutrustning

23 § Hjälm skall bäras. Undantag får göras endast om en riskbedömning visar att hjälm inte behövs. Bedömningen skall dokumenteras.

I övrigt skall personlig skyddsutrustning användas när det behövs.

Till 23 § Grundkravet är att hjälm skall bäras. I de verksamheter som föreskrifterna reglerar finns dock utrymmen där ett hjälmtvång inte framstår som rimlig, t.ex. därför att det inte finns någon som helst risk att föremål faller ner eller slår ut. Det faller inom arbetsgivarens ansvar att göra den riskbedömning som kan leda till att hjälm undantagsvis inte behövs.

I 2 kap. 7 § arbetsmiljölagen föreskrivs följande: Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat en kungörelse (AFS 1993:40, se 2001:3) med allmänna föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning. Där talas bland annat om vilka överväganden som måste göras när skyddsutrustning behöver användas.

I bilaga 1 finns en lista som kan vara till ledning när personlig skyddsutrustning skall väljas.

Allmänt

24 § Vid transport av smält metall eller slagg i skänk med öppen badyta skall risken för skvalp förebyggas genom att tillräcklig skvalpmån lämnas.

Lyftok till skänk skall vara skyddat mot värmestrålning.

Till 24 § Exempel på skänk med öppen badyta är bägarskänk. En skvalpmån om 0,1 x badytans diameter är i allmänhet tillräcklig för att smärtan inte skall skvalpa över.

25 § Underhålls- och reparationsarbete skall planeras och bedrivas så att betryggande säkerhet ges mot ohälsa och olycksfall. Underhålls- och reparationsarbete under pågående produktion skall alltid samordnas med det löpande produktionsarbetet.

Till 25 § Underhålls- och reparationsarbete måste ofta utföras under pågående produktion eftersom processerna sker med kontinuerlig drift. Samordning av underhålls- eller reparationsarbete och pågående produktion är speciellt viktig när det finns särskilda risker, jämför 2 och 3 §§. För att uppnå betryggande säkerhet kan produktionsförhållandena behöva anpassas till underhålls- eller reparationsarbete som utförs under pågående drift.

Arbetet måste ibland utföras i trånga utrymmen och på platser där möjlighet till användning av hjälputrustning kan vara begränsad. Det är därför bra att vid ny- och ombyggnader tänka på att planera utrymmen även för reparations- och underhållsarbete.

Lokalerna är ofta stora och dragiga. De som utför underhålls- och reparationsarbete måste ofta vistas på platser där personal normalt inte uppehåller sig någon längre tid. Till skydd mot kyla och drag kan därför temporära lösningar behöva tillgripas, t.ex vindskydd/värmefläktar. Ibland måste arbetet bedrivas i mycket hög temperatur och kan då behöva organiseras så att värmebelastningen inte blir för hög, se 4 och 5 §§ ovan med kommentarer.

26 § Om det inom ett område, där hydraulvätska kan spruta ut, finns

- smälta metaller eller annan likvärdig tändkälla och

- en fast operatörsplats eller personal som eljest normalt uppehåller sig där skall hydraulvätska väljas med beaktande av tändkällans storlek, trycket i hydraulledningarna samt vätskans effektutveckling vid brand.

Till 26 § Frågan om en hydraulvätska kan tänkas vålla någon överhängande brand- eller explosionsrisk i samband med läckage är nära kopplad till närvaron av tändkälla, vätskans möjlighet att antändas samt den brinnande vätskans effektutveckling. En undersökning av hydraulvätskan bör utföras så att man kan vara säker på att utläckande vätska inte kan antändas av de tändkällor som finns i miljön. I en miljö där t.ex. smält metall finns anses alltid en tändkälla finnas. Brandbelastningen och därmed risken för personalen på platsen beror även på hur mycket brännbart material som finns i närheten av ett eventuellt läckage. Därför är det av största vikt att hålla dessa platser fria från skräp o.d. För att inte anses utgöra någon större risk för personal bör effektutvecklingen vid brand understiga 13 kW/m2 vid operatörsplatsen.

Hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, avdelning brandteknik, Borås, kan provning utföras för att bestämma effektutveckling osv. hos hydraulvätskor.

Provning m.m.

27 § Skänkar och slaggbuttar som lyfts, får användas endast om följande villkor uppfylls: Säkerhetskritiska lyftdelar som lyfttappar, tappinfästningar och lyftöron, ska inom tre månader från ibruktagandet, samt därefter var tolfte månad, underkastas kontroll genom oförstörande provning.

Om det finns särskilda skäl kan Arbetsmiljöverket i enskilda fall medge annat provningsintervall, dock högst 24 månader.

Provningen och kontrollen ska utföras av ett laboratorium som har ackrediterats för uppgiften av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC). Provningen och kontrollen får även utföras av utländskt organ som har ackrediterats för uppgiften av ett ackrediteringsorgan som har tecknat avtal med SWEDAC om ömsesidigt erkännande av ackrediteringar.

Provning och kontroll ska säkerställa att säkerhetskritiska lyftdelar och anslutande zoner är fria från sådana ytfel och inre fel, som kan påverka anordningens säkerhet.

Resultatet av provning och kontroll ska dokumenteras i en rapport. I rapporten ska antecknas senaste datum för nästa provning.

Den som använder en eller flera skänkar och slaggbuttar som lyfts, i strid med kraven i första och tredje stycket, ska betala en sanktionsavgift, se 31 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. (AFS 2014:15)

Till 27 § Den som tar en skänk i bruk bör förvissa sig bland annat om att skänken är konstruerad och tillverkad för det ändamål som den är avsedd att användas till.

Att ett laboratorium är ackrediterat innebär att personalens utbildning och kompetens samt mätutrustning håller en viss jämn nivå. Kvaliteten kontrolleras av ett ackrediteringsorgan. I Sverige görs detta av SWEDAC. Det finns inga hinder för att ett företag får ett eget ackrediterat laboratorium.

Bestämmelser om förvaring av handlingar m.m. finns i 3 § arbetsmiljöförordningen. Dokumentationen förutsätter att alla objekt som provas och kontrolleras är identifierbara.

Med antal sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

• Anställda arbetstagare.

• Inhyrd arbetskraft (jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen).

I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med antal sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:

• De personer som driver verksamheten.

• Inhyrd arbetskraft.

Den aktuella fysiska eller juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen.

Antalet sysselsatta ska beräknas utifrån information avseende den dag som överträdelsen av sanktionsbestämmelsen konstaterades. (AFS 2014:15)

28 § Om resultaten av kontrollen enligt 27 § visar att kraven inte uppfylls ska anordningen tas ur bruk. Den får därefter inte tas i bruk på nytt förrän den har reparerats.

Den får inte heller tas i bruk innan den provats och kontrollerats på nytt enligt 27 § tredje stycket och det därvid konstaterats att skadorna eller defekterna inte finns kvar.

Den som använder en eller flera anordningar i strid med första stycket eller tar i bruk en eller flera anordningar i strid med andra stycket ska betala en sanktionsavgift, se 31 §.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. (AFS 2014:15)

Till 28 § Begreppet antal sysselsatta förklaras i kommentaren till 27 §. (AFS 2014:15)

29 § Tappar och svetsar på sådana skänkar, slaggbuttar, formfiaskor och kokiller som lyfts skall okulärbesiktigas minst var sjunde dag för upptäckt av eventuella defekter eller skador. Vid mycket långa uppehåll i användningen skall okulärbesiktningen i stället göras före varje användningstillfälle. Den skall utföras av arbetsgivaren eller av någon som arbetsgivaren utsett. Den som utför besiktningen skall ha kunskap för uppgiften.

Upptäcks vid okulärbesiktningen defekter eller skador som innebär att anordningen inte längre erbjuder betryggande säkerhet skall anordningen tas ur bruk. Om avsikten är att åter ta den i bruk skall den repareras.

Innan anordningen åter tas i bruk skall reparerad del kontrolleras på det sätt som anges i 27 §.

30 § Resultatet av okulärbesiktningen i 29 § ska dokumenteras i en journal. I journalen ska vidare antecknas datum för okulärbesiktningen och senaste datum för nästa okulärbesiktning.

Den som inte har följt kraven i denna paragraf ska betala en sanktionsavgift, se 31 §.

Lägsta avgiften är 5 000 kronor och högsta avgiften är 50 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 50 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 5 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) x 90 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal. (AFS 2014:15)

Till 30 § Begreppet antal sysselsatta förklaras i kommentaren till 27 §. (AFS 2014:15)

Bestämmelser om sanktionsavgifter

31 § Bestämmelserna i 27 § första och tredje stycket, 28 § samt 30 § utgör föreskrifter enligt 4 kap. 1 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Den som överträder dessa bestämmelser ska betala sanktionsavgift enligt 8 kap. 5–10 §§ arbetsmiljölagen. Sanktionsavgiftens storlek beräknas enligt de grunder som anges i 27, 28 och 30 §§. (AFS 2014:15)

Ikraftträdande

AFS 1997:5

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 1998. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete i stålverk och andra metallsmältverk (AFS 1981:19), om pressgjutmaskiner (AFS 1984:20) och om gjuterier (AFS 1987:16).

AFS 2000:20

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2001.

AFS 2014:15

Denna författning träder i kraft den 1 juli 2014.

Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om smältning och gjutning av metall

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:5) om smältning och gjutning av metall.

Bakgrund

Arbete med smält metall medför risk för brännskador på grund av stänk och på grund av hög värmebelastning från ugnar och smälta eller hett material. Dessutom utsätts personalen för damm, rök och olika kemikalier, speciellt vid smältning, gjutning och formningsarbete.

Under mitten av 90-talet visar statistiken att näringsgrenen stål och metallindustri hade ungefär tre gånger så många arbetsolyckor per 1000 anställda som samtliga näringsgrenar. Motsvarande statistik för arbetssjukdomar visar ungefär dubbelt så många fall i branschen som samtliga näringsgrenar.

Yrkesgruppen stål-, metallverks-, smides- och gjuteriarbetare ligger bland de högsta i statistiken över arbetsolyckor. Olyckorna kan bestå i att man blir träffad av maskin, maskindel eller föremål i rörelse, eller får brännskador eller hanteringsskador.

Om man jämför arbetssjukdomar så ligger även där stål-, metallverks-, smides- och gjuteriarbetare bland de mest drabbade av samtliga yrken. De dominerande orsakerna är belastning, kemisk påverkan och buller.

Statistiken visar att branschen ligger mycket högt med avseende både på olyckor och sjukdomar jämfört med genomsnittet.

Kommentarer till paragrafer ligger direkt under respektive paragraf.

Bilaga 1

Följande lista kan vara till ledning vid val av personlig skyddsutrustning

Risk
Risksituation
Lämplig personlig skyddsutrustning
Huvudskada
Fallande föremål eller utkast av föremål
Industrihjälm, provad enligt EN 397 och märkt med


- “LD“ (bättre sidstyvhet)


- “440 Vac“ (elektrisk isolering)


- “M.M“ (stänk av smält metall)


- “+150°C“ (högre temp.)
Ögonskada
Bländande ljus från metall, stänk av smält metall, flygande partiklar, damm eller frätande ämne
Ögonskydd: Ansiktsskärm eller korgglasögon, provade enligt standard: EN 166, EN 167, EN 168 och EN 171.
Brännskada ansikte

Märkning:


- “9“ (användningsområde smält metall) på både lins och båge


- “B“ mekaniskt tilläggskrav (medelhög partikelhastighet)


- “TBA“ (nätskärm mot strålningsvärme).


Särskilda glasögon finns för att se skillnaden på slagg och smälta (koboltblå mot IR-strålning).
Brännskada kroppen
Värmestrålning, stänk eller utkast av smält material.
Skyddskläder provade enligt EN 531


“Skyddskläder för industriarbetare exponerade för hetta“ (både aluminiserade och andra material). Skyddskläderna kan behöva kombineras med underställ, vilket normalt framgår av bruksanvisning och märkning. Kläderna är märkta med piktogram där bokstavskoderna följs av en siffra. Detta indikerar resultat av provningsmetod och förklaras i bruksanvisning.
Brännskada fötter
Stänk eller utkast av smält material.
Skyddsskor med tåhätta (standard EN 344 och 345)
Klämning fötter
Fallande föremål,
Märkning:

påkörning
- “SB II“ (baskrav)


- “Sl“ - “S5“ (tilläggskrav)


- “HRO“ (skydd mot heta ytor)


- “P“ (spiktrampskydd)


- “HI“ (skydd mot värme)
Brännskada händer
Stänk eller utkast av smält metall
Skyddshandskar provade enligt EN 407


“Handskar som skyddar mot värme (hetta och/eller brand)“ Märkning med pictogram (se skyddskläder)
Skador på andningsorganen
Dammande material, frätande
Andningsskydd i form av helmask eller halvmask i kombination med partikelfilter i klass P2. Lämpliga gasfilter väljs med hänsyn till de gaser de ska skydda mot. Utrustningen kan också bestå av fläktförsedda filterskydd.
Hörselskada
Buller där den ekvivalenta ljudnivån under en 8-timmars arbetsdag överstiger 85 dB (A). Särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada även för nivåer ned till ca 75 dB (A).
Hörselkåpor eller hörselproppar provade enligt EN 352-1 resp. EN 352-2. Hörselkåpor i kombination med hjälm provade enligt EN 352-3. Lämpliga skydd väljs med hänsyn till bullrets nivå och frekvensinnehåll.
Förgiftning
Giftiga ämnen i luften
Andningsskydd i form av tryckluftsutrustning.

Mer information om personlig skyddsutrustning kan fås i Boken om personlig skyddsutrustning, en handbok utgiven av Arbetarskyddsstyrelsen (H 227).

Aktuella regler

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS)

1980:11 Åtgärder mot luftföroreningar

1983:6 Arbetsställningar och arbetsrörelser

1985:8Kontaktlinser i arbetslivet

1986:7, se 2005:15 Vibrationer från handhållna maskiner

1986:21 (se 1998:4) Maskiner

1991:8 Belysning

1992:1 Personalutrymmen

1992:10, se 2005:16 Buller

1992:16 Kvarts

1993:5 Ventilation och luftkvalitet i arbetslokaler

1993:10 Maskiner och vissa andra tekniska anordningar

1993:40, se 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning

1993:41 Enkla tryckkärl

1993:56 Larm och utrymning

1995:3 Arbetslokaler

1996:2 Hygieniska gränsvärden

1996:4, se 2005:18 Härdplaster

1996:5 (se 1998:4) Användning av arbetsutrustning

1996:6, se 2001:1 Internkontroll av arbetsmiljön

1996:7 Utförande av personlig skyddsutrustning

1997:2 Arbete i stark värme

Böcker

H 227 Boken om personlig skyddsutrustning, Arbetarskyddsstyrelsen

H 40 Vibrationer, Arbetarskyddsnämnden

Arbetsmiljöverkets regler, böcker, broschyrer och filmer kan beställas från:

Publikationsservice, Box 1300, 171 25 SOLNA

Telefon 08-730 97 00 - Fax 08-730 98 17.