Publicerad 28 november 2014

Lita inte på magkänslan

Vi tror att vi tar rationella beslut men styrs egentligen av fördomar, stereotyper och snabba ogenomtänkta val. Psykologen Malin Lindelöw ger i sin senaste bok en provkarta på varför magkänslan inte är att lita på.

Arbetsplatsen växer och det är dags att rekrytera en ny medarbetare. Hur sannolikt är det att det val ni gör enbart baseras på den sökandes kompetens? Inte särskilt, enligt den socialpsykologiska forskning som presenteras i boken "Vald på en tiondels sekund eller varför du inte ska lita på din magkänsla". Våra beslut påverkas nämligen inte bara av att vi helst tänker snabbt och inte vill anstränga oss för mycket, de påverkas också av att vi ofta väljer det bekanta, att vi förenklar våra frågeställningar och att vi söker information som bekräftar det vi redan tycker. Har dessutom en person en egenskap eller ett utseende som vi uppfattar som positivt, tenderar vi att se hela personen i positiv dager. Dessutom har vi generellt sett ett gott självförtroende och tror oss göra bättre bedömningar än de flesta andra. Sammantaget kan detta få stora konsekvenser.

– Vi reagerar starkt och snabbt på en massa väldigt ytliga signaler. Vi tänker att en person som är välklädd och välskött sannolikt också är en person som är noggrann och strukturerad. Och det kan vara så, men det är inte alls säkert att det är så. Risken är alltså att vi drar för stora växlar på för ytlig information. I vardagsbeslut kanske det inte spelar så stor roll. Men när du ska rekrytera nya medarbetare, då gäller det att inte bli förtjust för fort, säger Malin Lindelöw, bokens författare.

Forskningen visar också att vi styrs av många omedvetna föreställningar om vad som är bra och dåligt. I arbetslivet förknippar vi till exempel fortfarande många egenskaper och förmågor med att vara man, vi gör det omedvetet, men det leder till att vi ofta uppfattar män som mer kompetenta än kvinnor. Vikt och längd är andra faktorer som påverkar våra val mer än vi tror. Vilket leder till att överviktiga personer har sämre chanser att få jobb, samtidigt som det är ett plus att vara lång.

– Diskrimineringen är ett jättestort problem, såväl för individer som för samhället. Många personer kommer inte till sin rätt och får inget erkännande eftersom de inte får chansen. Vi känner inte igen kompetens och styrkor hos personer som inte ser rätt ut, samtidigt som vi ger personer stora förtroenden bara för att de ytligt passar in och ser rätt ut. Istället för att rusa åstad behöver vi ta reda på vad som är viktigt och är inte viktigt, och för att göra det behöver vi ställa de relevanta frågorna till alla, säger Malin Lindelöw.

I rekryteringssammanhang är det därför viktigt att använda strukturerade intervjuer eftersom de har en mycket bättre prognostisk förmåga än ostrukturerade. Det är också viktigt att förstå att vi har två sätt att tänka – det snabba instinktiva och det långsamma analytiska – och att det är viktigt att koppla på det långsamma tänkandet när vi ska fatta viktiga beslut, även om det är mer ansträngande. Och Malin Lindelöws förhoppning är att ökad kunskap om hur vi fungerar ska leda till en förändring.

– Ju mer kunskap vi har desto bättre beslut kan vi fatta. Vi har alla fördomar och vi är alla offer för våra egna tankefällor. Men om vi är medvetna om det kan vi hantera våra egna reaktioner på ett bättre sätt, och ta bättre beslut. Kunskap är makt, säger hon.

Carin Hedström

Taggar: ChefMångfald