Stressade människor springer

Publicerad 18 december 2014

Stresstest för organisationer

Stress är ett växande problem i arbetslivet, men lösningarna koncentreras ofta på medarbetarnas förmåga att hantera stress. Men nu finns ett nytt enkätverktyg för att hitta orsaken till stressen som både undersöker medarbetares hälsa och identifierar riskfaktorerna i organisationen.

Det är KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm som tillsammans med två företagshälsovårdsföretag driver ett forskningsprojekt kring stress. Målet är att ta fram vetenskapliga metoder och verktyg för att identifiera, och eliminera, organisatoriska orsaker till stress. Gabriel Oxenstierna är docent i psykologi på KTH, och forskaren bakom enkätverktyget.

– Psykisk sjukdom där utmattningssyndrom ingår, är i dag den främsta diagnosen för sjukskrivna. Det är en jätteförlust för samhället och ett stort lidande för de som drabbas. Stressen leder både till kognitiva problem och till depression, vilket påverkar vår innovativa förmåga. Så kan vi inte ha det i ett modernt samhälle, säger han.

Det nya enkätverktyget bygger bland annat på forskarna Karasek och Theorells klassiska krav-kontroll-stöd-modell, men också på ett antal nya faktorer som visat sig vara relaterade till stress och hälsa. Bland dessa finns till exempel organisationsförändringar, resurser, frihet och ledning.

– Att utgå från vetenskapen är oerhört viktigt för att nå resultat och förbättra stressituationen. Annars vet vi inte vad vi mäter. I dag finns det många medarbetarenkäter på marknaden, men de står inte alltid på vetenskaplig forskningsgrund och ingen har visat om de verkligen mäter människors stress och hälsa och hur stressorer relaterar till varandra. Vi kan inte fortsätta på den vägen, vi måste använda oss av de vetenskapliga rönen annars är vi på ett fullkomligt gungfly, säger han.

Stressenkäten, som görs individuellt av medarbetarna i en organisation, består av 120 frågor och påståenden. Resultatet jämförs med en databas bestående av 9 000 friska svenska individer. Verktyget har i första hand utvecklats och testats i ett stort svenskt företag, och resultatet visar hittills både att grupper lyckats och misslyckats med att påverka sin stress.

– De grupper som inte lyckades insåg förmodligen inte från början vad de behövde göra. Och det är det som är det svåra – när resultatet visar att det finns ett problem i företaget. Då måste man översätta enkätresultatet, hitta roten till problemen, analysera vad det betyder för företaget och vad som kan göras åt det.

Och att i praktiken genomföra åtgärder är inte alltid så lätt. Insatserna är ingen quickfix och åtgärderna måste integreras i dagliga rutiner. Därför utvecklar projektet även metoder för att komma vidare i arbetet, på alla nivåer; både organisatoriskt och individuellt.

– Forskning har visat att man får bäst resultat genom att jobba på alla nivåer samtidigt. Och efter en rehabilitering kan man inte skicka tillbaka en person som lidit av utmattningssyndrom till samma kokande kittel den kom ifrån. Vi har därför utvecklat en process där företaget får hjälp att tolka resultatet och ta arbetet vidare i arbetsgruppen. Det är ett problem idag att stressproblematiken har individualiserats, men arbetsplatsen spelar roll och vi måste jobba parallellt om vi ska komma någon vart, säger Gabriel Oxenstierna.

Krav- kontroll och stödmodell

En vanlig förklaringsmodell för arbetsrelaterad stress är Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell. Modellen visar att en bra arbetsplats har hittat balansen där individen har en hanterbar kravnivå, där det finns goda möjligheter att påverka sin arbetssituation och där det finns ett bra socialt stöd i organisationen.

Höga krav i arbetet i kombination med små påverkansmöjligheter och brist på stöd är betydande orsaker till stress i arbetslivet. Å andra sidan kan höga krav i samband med stora påverkansmöjligheter i arbetet ge motivation till inlärning och personlig utveckling.

Är man alltför förtjust i sitt arbete kan det leda till att man arbetar för mycket samtidigt som man glömmer bort att återhämta sig, vilket kan leda till att arbetssituationen blir påfrestande.

Låga krav i samband med stora påverkansmöjligheter i arbetet gör att individen inte får utmaningar i arbetet men har den kunskap som behövs för att klara av arbetet. Situationer med låga krav och små påverkansmöjligheter kan skapa en omotiverad arbetsmiljö som kan ge en låg arbetsmotivation.

Stöd kan fungera som ett skydd mot stress. Det kan vara stöd och vägledning från chefer eller arbetsledare men även från kollegor och vänner i form av samspel, trygghet och pålitlighet. Andra former av stöd är tekniskt och administrativt stöd i arbetet.

Enligt modellen är den ”idealiska” situationen hög kontroll, låga krav och ett bra stöd. Den sämsta situationen för hälsan är en ”iso-spänd” situation med höga krav samtidigt som man har låg kontroll och litet stöd. (Källa: Prevent)

Carin Hedström

Taggar: ArbetsmiljöarbeteStressVerktyg och produkter

Webbfråga

Vad motiverar mest på jobbet?

  • Beröm 29%  
  • Lönehöjning 28%  
  • Kompetensutveckling 28%  
  • Att fokusera på det som går bra 14%  
  • Få åka på konferens 2%  
Totalt antalet röster: 118