Historieaätarna

Publicerad 2 december 2014

Mat på jobbet ger samhörighet

Tittarsuccén ”Historieätarna” i SVT skildrar Sveriges historia genom vad vi äter. Matvanorna i arbetslivet förändras också hela tiden, och de har alltid varit viktiga för gemenskap och trivsel.

I Sverige är vi ganska bra på att äta ordentlig och näringsriktig lunch på jobbet. Flera aktörer på matmarknaden gör regelbundet undersökningar och följer trender och förändringar bland landets lunchätare.

– Andelen som äter på restaurang är cirka 30 procent, så har det varit de senaste decennierna, säger Johan Ehrén, marknadsdirektör på företaget Edenred som ger ut Ticket Rikskuponger och Ticket Rikskortet.

Under senare tid har färdiglagad butiksmat blivit allt vanligare. Det syns bland annat i livsmedelsbutikerna där lunchmaten får allt mer utrymme.

– Större utbud i butikerna och att maten kan köpas samtidigt som man handlar sin middag kan vara ett par orsaker bakom ökningen, säger Johan Ehrén.

Under 1980-talet skedde en stor förändring av arbetsluncherna i Sverige. Då åt ungefär 800 000 anställda lunch på restaurang varje dag. Maten subventionerades med kuponger och allt fler hade möjlighet att kunna äta på restaurang.

– Efter att skatteförmånerna för matkuponger sedan ändrades 1991 sjönk antalet snabbt till hälften, en nivå som gäller än idag, berättar Johan Ehrén.

Matlådan har hela tiden varit ett vanligt alternativ till att äta på restaurang eller i personalmatsal. Den har sett ungefär likadan ut, men innehållet har samtidigt förändrats. Inte minst de senaste åren.

– Lunchlådan hade tidigare lite dåligt rykte. Många trodde att den bara innehöll korv, makaroner och liknande. Men lunchlådorna är överlag mer varierade idag, med mer hälsosam mat, säger Johan Ehrén.

Lunchraster och matlådor är en företeelse som funnits sedan lång tid tillbaka. Långt innan kuponger och matsalar fanns.

– Själva lunchrasten hänger ihop med att arbetet sällan har varit knutet till hemmet. Inom till exempel jordbruk, fiske och skogsarbete var det omöjligt att gå hem och äta. Därför har vi en mycket lång tradition av ta rast och äta på arbetsplatsen, berättar Richard Tellström, måltidshistoriker.

De senaste 150 åren har lunchrasten varit tidsreglerad. Från början längre på sommaren och så kort som möjligt på vintern för att kunna så mycket som möjligt under dygnets ljusa timmar.

– Sågverk och järnbruk är exempel på arbetsplatser där de första matsalarna inrättades så att de anställda kunde äta under skyddande tak, berättar Richard Tellström.

En stor förändring var också elektricitetens genombrott för drygt 100 år sedan, som gjorde att allt fler kunde arbeta utan att vara beroende av dagsljus, men fortfarande med avbrott i arbetet för att kunna äta mat.

– Under senare tid var 1980-talets system med subventionerade matkuponger unikt. Det gjorde att väldigt anställda började äta på restaurang, vilket bidrog till att skapa en restaurangboom som vi ser följderna av idag, säger Richard Tellström.

Cirka 10 procent av alla anställda i Sverige slarvar trots allt med lunchen. En del ser den som ett stressmoment och har svårt att finna ro i lunchrummet eller på restaurangen.

– Det som är helt avgörande för en lunchrast är god bordsgemenskap och trevliga kolleger. Vad och hur vi sedan äter kommer i andra hand när det gäller själva måltidsupplevelsen, säger Richard Tellström.

Peter Rehnfeldt

Taggar: RelationerArbetsklimatMå bra

Webbfråga

Blir du nervös inför en presentation du ska göra på jobbet?

  • Jag vägrar! 7%  
  • Jättenervös 30%  
  • Har vant mig 48%  
  • Älskar rampljuset 15%  
Totalt antalet röster: 287