Publicerad 13 oktober 2014

I (o)takt med kroppens klocka

Sedan 1970-talet har antalet anställda som jobbar oregelbundet över dygnet fördubblats. Trots att skiftarbete kan vara skadligt för hälsan jobbar ungefär var fjärde svensk skift i dag, vilket hör till de högsta nivåerna i EU. För att klara hälsan är återhämtning mellan passen viktigt visar forskningen.

När vi släcker lampan på kvällen för att sova ställer kroppen om sig till viloläge och återuppbyggnad. Till exempel är kroppens immunsystem och tillväxthormon särskilt aktivt medan blodtryck, puls, och kroppstemperatur sjunker. På dagen ökar i stället aktiviteten i många system, till exempel de som smälter maten.

För att kroppen ska veta när det är dag och natt har vi en inbyggd klocka, den så kallade biologiska klockan. Denna sitter i en del av hjärnan som heter hypo-

thalamus och håller takten med hjälp av solljuset. Den biologiska klockan reglerar i sin tur produktionen av melatonin, ett hormon som påverkar alla andra hormonsystem i kroppen, och är viktigt för att kroppen ska veta när vi ska sova och vara vakna.

Den biologiska klockan är ett relativt trögt system och tar lång tid för att ställa om sin rytm.

– Om vi reser till ett land i en helt annan tidszon tar det ungefär en vecka innan den biologiska klockan har anpassat sig till den nya dygnsrytmen, säger Anders Knutsson, professor emeritus vid Mittuniversitetet i Sundsvall som forskar om skiftarbete och hälsa.

Vid nattarbete går växlingarna mellan olika dygnsrytmer för snabbt för att den biologiska klockan ska hinna ställa om, den kommer i otakt.

– Man kan säga att nattarbetare lever med ständig jet lag, säger Anders Knutsson.

 

På 1990-talet upptäcktes att det förutom den biologiska klockan även finns så kallade klockgener i hjärnan. Nu vet vi att dessa klockgener finns, inte bara i hjärnan utan även i andra organ och vävnader. De perifera klockgenerna styrs både från den biologiska klockan i hjärnan och från signaler från det organ de finns i. Deras uppgift är att förbereda det aktuella organet för aktivitet respektive för vila.

– Klockgenerna kommer lätt i otakt när en person ruckar på rutiner för sömn, mat och aktivitet, säger Anders Knutsson.

Ny forskning vid universitetet i Surrey visar att det räcker att förskjuta dygnet med fyra timmar för att nästan alla kroppens klockgener ska tappa kontrollen över tiden.

 

Ett mycket vanligt problem hos skiftarbetare är sömnstörningar. Åtminstone 75 procent av alla med skiftarbete drabbas av störd sömn under någon period.

Att sova för lite eller vid fel tidpunkt på dygnet gör att kroppen kommer i otakt med den biologiska klockan.

– Trots att man är vaken på natten är kroppens organ inställda på att vi ska sova och på dagen gäller det omvända, förklarar Anders Knutsson.

Dygnsförskjutningen gör att kroppen inte är redo för de aktiviteter som förväntas av den. Ett exempel är möjligheten att bryta ner maten under natten. Att äta nattetid leder till förhöjda halter av blodsocker eftersom kroppens celler inte tar upp blocksockret lika effektiv under sen kväll och natt.

– För högt blodsocker är skadligt för kroppen och kan bland annat leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Maria Lennernäs Wiklund, biträdande professor vid Luleå tekniska högskola, som forskar om dygnsrytm och matvanor.

Just för hjärt- och kärlsjukdomar har man sett ett tydligt samband med skiftarbete. Men det är dock oklart exakt vilka mekanismer som ligger bakom.

Sömnstörningar är bara en förklaring. Andra kan vara sämre matvanor, fysisk inaktivitet, stress och rökning. Det så kallade metabola syndromet som karaktäriseras av bukfetma, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och insulinresistens är vanligare hos personer som jobbar skift där natt ingår.   

– Troligen är det en kombination av nattätande, sömnstörningar och störd dygnsrytm som ligger bakom ohälsan. Det finns ingen forskning som säger att skiftarbetande äter sämre mat, snarare mat på olämpliga tider, säger Maria Lennernäs Wiklund.

De allra flesta studier om sambandet mellan skiftarbete och hälsa baseras på självupplevd hälsa. En majoritet av dessa visar att skiftarbetare upplever lägre välbefinnande och mer störningar av sitt sociala liv.

Det finns betydligt färre studier av vilken ökad risk man faktiskt löper att drabbas av olika sjukdomar vid skiftarbete. Men enligt professor Anders Knutsson finns det ändå tillräckligt med underlag för ett relativt starkt samband mellan skiftarbete och hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer och diabetes.  

 

För de allra flesta sjukdomar har man bara sett en riskökning för skiftarbete som inbegriper nattarbete, där natt definieras som klockan

23–06.

– Det är egentligen bara för hjärt- och kärlsjukdomar som man hittat ett vetenskapligt samband även vid skiftarbete som enbart berör dagpass, säger Anders Knutsson. 

 

Enligt Torbjörn Åkerstedt, professor vid stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet som forskar om arbetstider och hälsa, finns det i dag bara säkra vetenskapliga belägg för att skiftarbete, med inslag av nattarbete, ger en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt magsår.

Vad gäller ökad risk för att drabbas av bröstcancer, som redan är klassat som en arbetsmiljöskada i Danmark, är Torbjörn Åkerstedt försiktig i sina uttalanden. Det finns cirka 15 studier som undersökt sambandet mellan skiftarbete och bröstcancer.

– De visar lite motstridiga resultat, men sammantaget kan man inte se något säkert samband, säger Torbjörn Åkerstedt.

Han har själv precis genomfört en stor studie med cirka 10 000 individer som ingår i det svenska tvillingregistret. Men resultaten från denna studie är ännu inte färdiganalyserade.

 

En stark hypotes till varför nattarbete skulle kunna orsaka bröstcancer hänger ihop med melatonin. Nattarbetare har en lägre produktion av detta hormon, vilket förmodas bero på att den biologiska klockan är i otakt.

– I djurförsök på möss har man sett att risken att utveckla bröstcancer minskade när man sprutade in melatonin, säger Torbjörn Åkerstedt.  

Det finns även studier som visar att skiftarbete, där natt ingår, skulle kunna öka risken för MS, reumatism, mag- tarmsjukdomar samt minska fertiliteten och öka missfallsrisken.

– Men studierna är för få för att kunna säga att det finns några säkra vetenskapliga bevis, men det är tillräckligt intressant för att man ska fortsätta undersöka detta, säger Torbjörn Åkerstedt.

 

Ny svensk forskning visar att det finns en fördubblad risk att drabbas av multipel skleros, MS, hos unga personer som jobbat natt eller skift med inslag av nattarbete.

– Det är första gången man undersökt risken att drabbas specifikt av MS vid skiftarbete, säger Anna Karin Hedström, läkare vid Karolinska Institutet.

Sedan tidigare finns det studier som tyder på en ökad risk för skiftarbetare att drabbas av vissa så kallade autoimmuna sjukdomar, som MS är ett exempel på. År 2011 släpptes den första svenska studien som visade att skiftarbete med inslag av natt före 20-års ålder ökade risken att drabbas av MS. Hos personer som jobbat minst tre år kunde man se en fördubblad risk. I en uppföljningsstudie som ännu inte är publicerad kan dessa resultat bekräftas.

– Dessutom ser vi att risken ökar även för de som börjat arbeta skift efter 20-års ålder, men inte lika uttalat, säger Anna Karin Hedström. 

Orsakerna till riskökningen är inte klarlagd, men det finns teorier om att det beror på en obalans i produktionen av melatonin, som man vet påverkar immunsystemet.

– En förklaring till att unga människor är extra känsliga kan vara att deras immunförsvar inte är fullständigt utvecklat, säger Anna Karin Hedström.

 

Trots att det är nattarbete som på sikt kan öka risken för en rad sjukdomar upplever de flesta nattarbetare inte sina arbetstider som ett problem. Det visar en studie från 2012 som ännu inte publicerats.

I studien som letts av Torbjörn Åkerstedt undersöktes vad arbetstagare själva tycker kännetecknar ett bra och dåligt schema. Kort vilotid mellan passen var det som upplevdes som allra sämst, både vad gäller hälsa, trötthet och social funktion. Att arbeta många skift i rad upplevdes också negativt av många.

– Ändå är det ofta populärt med den typen av scheman eftersom det ger lång sammanhängande ledighet. Det försvårar självklart för facket att driva igenom en förändring, säger Torbjörn Åkerstedt.

Kort framförhållning och delade turer uppfattades också mycket negativt men inte ur hälsosynpunkt utan i stället för att det medförde begränsningar i individens livssituation och kunde leda till sociala komplikationer. Studien visade även att kvinnor upplever oregelbundna arbetstider som ett betydligt större problem än män.

– Övervikten var slående. Min gissning är att det beror på att kvinnor har mer ansvar hemma och därför blir mer störda av oregelbundna tider.

 

Mycket av den forskning som finns pekar på nackdelarna med skiftarbete, men det finns också forskare som valt ett annorlunda grepp.

Madelaine Agosti, doktorand i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad, håller på att undersöka vad det är som gör att människor får ihop livspusslet.

I en pilotstudie på 13 kvinnor inom hemtjänsten visade det sig att skiftarbete kunde vara en medveten strategi för att underlätta vardagen. Kvinnorna lyfte bland annat fram att skiftarbetet innebar kortare dagar på förskola och fritids vilket många tyckte var viktigt samt att partnern tog mer ansvar och blev mer delaktig i hem-

arbetet.

– Jag tror det beror mycket på hur man ställer frågan. Många tidigare studier utgår ifrån att skiftarbete är negativt, medan vi i stället haft en positiv ingång, säger Madelaine Agosti.

Just nu sammanställer hon resultaten från en enkätstudie av 600 personer i klippans kommun. Syftet är bland annat att ta reda på om skiftarbete bidrar till att livspusslandet blir lättare och till och med främjar välbefinnandet och den subjektiva hälsan. Resultaten är klara vid årsskiftet.

Fakta Risker vid skiftarbete

  • Hjärt- och kärlsjukdomar: Skiftarbetare löper en ökad risk med cirka 40 procent jämfört med dagarbetare. Då måste man ha arbetat minst tio år.
  • Diabetes: Redan efter 1–2 år löper skiftarbetare med inslag av nattarbete 5 procents ökad risk att drabbas, efter 20 år är riskökningen 58 procent.
  • Bröstcancer: Det finns studier som visar på en fördubblad risk att drabbas, men det är oklart hur lång tid man måste ha jobbat skift med inslag av natt för att risken ska öka.

Källa: Anders Knutsson, professor emeritus vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Torbjörn Åkerstedt professor vid Stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet.

Råd för en bra sömn

  • Mörkt och tyst i sovrummet.
  • Lagom svalt, ca 18 grader.
  • Varma fötter. Det är vetenskapligt bevisat att man somnar fortare med varma fötter.
  • Drick inte koffein för tätt inpå sänggående. Det tar cirka sex timmar för hälften av koffeinet att försvinna ur kroppen.
  • Sov tills du känner dig utsövd. Det är individuellt hur många timmars sömn varje individ behöver, men det generella sömnbehovet är cirka sju och en halv timmes sömn per natt. I 60-årsåldern minskar detta något.

Det optimala skiftschemat

Få nattskift i rad, utspridd ledighet och minst 11 timmars vila mellan passen är bäst. Medsolsrotation är att föredra, alltså att först jobba morgonpass och sedan kvällspass. Sämst är kvällspass som följs av ett tidigt morgonpass. Permanent nattarbete i vården orsakar något mindre problem med sömn och trötthet än roterande skiftarbete, förmodligen för att detta är självvalt.

Tips för skift- och nattarbete

  • Ta en längre tupplur, cirka 1–2 timmar på kvällen innan nattpasset eller, om arbetet tillåter, en kort tupplur, cirka 10 minuter, under arbetspasset. Det har visat sig motverka sömnbrist och höja vakenhetsnivån.
  • Ät så lite som möjligt under natten. Mest känslig är man mellan 00–06. Ät före midnatt. Om du vill äta nattetid välj varm mat till exempel soppa eller gröt och ät små portioner.  Smörgås med ägg, mager skinka eller ost är andra nattalternativ. Det är bra med regelbundna mattider varje dag oavsett arbetstid.
  • Ät frukost före dagsömn efter nattpasset.
  • Träna minst två gånger i veckan. Fysisk aktivitet hjälper kroppen att klara av nattarbete.
  • Se till att sova tillräckligt på dagen.

    Källa: Maria Lennernäs Wiklund, biträdande professor vid Luleå tekniska högskola samt stressforskningsrapport nr 322 från stressforskningsinstitutet.

Kerstin Hansson

Taggar: Arbetstid

Webbfråga

Vad önskar du dig på jobbet 2019?

  • Kompetensutveckling 25%  
  • Bättre arbetsmiljö 26%  
  • Nya kollegor 3%  
  • Mer lön 25%  
  • Vill byta jobb 21%  
Totalt antalet röster: 163