Skolkorridor

Publicerad 18 oktober 2012

Rektorns ledarskap avgör arbetsmiljön

Att leda en skola är en ovanligt tuff uppgift eftersom det finns många parter vars intressen kan komma i konflikt med varandra. Rektorns ledarskap är avgörande både för elevernas prestationer och lärarnas arbetssituation, framgår i en ny rapport.

I en rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, framgår det att rektorns ledarskap har stor betydelse för dels elevernas betyg, men även personalomsättningen och långtidssjukskrivningarna hos lärarna. Eftersom rektorerna leder en stor och kunskapsintensiv organisation kan det vara det svårt att särskilja rektorns inflytande från andra faktorer som präglar en skola. Därför har man valt att studera de rektorer som byter skola för att se vilka avtryck som de gör på den nya arbetsplatsen.

– Vi fann att rektorn har en relativt stor påverkan på både sjukskrivningar och läraromsättning. På de skolor där rektorerna lyckats hålla nere sjukskrivningarna finns en lägre personalomsättning, säger han och tillägger att på de skolorna är även lönespridningen låg, säger Jonas Vlachos, en av rapportförfattarna.

Eftersom skolorna har många intressenter, betydligt fler än vanliga företag, kan detta resultera i en mängd målkonflikter. Elever, föräldrar, kommunen, privata ägare, statliga myndigheter, lärarna och deras representanter har alla synpunkter på hur verksamheten bedrivs. Det här gör att det är en ovanligt tuff uppgift att leda en skola.

En vanlig konfliktkälla är vilka normer i betygssättningen som ska gälla. Här kan ofta elev- och föräldraintressen stå emot det gemensamma intresset av ett likvärdigt betygssystem.
Jonas Vlachos säger att det är svårt att definiera vad som kännetecknar ett gott ledarskap inom skolan.

– Det är ingen fråga vi kan svara på med denna studie, resultaten är helt enkelt för spretiga. Det är även svårt att utifrån en rektors utbildning, breda personlighetsutvärderingar eller liknande bakgrundsegenskaper förklara vilka rektorer som kommer att lyckas med sitt uppdrag.

Läs rapporten

Fakta

Författarna Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos har studerat 942 högstadieskolor under perioden 1996–2008 där 673 rektorer lett minst två olika skolor under minst två år. Författarna har mätt den systematiska påverkan varje bytesrektor har på de skolor han eller hon leder, i förhållande till när andra rektorer leder dessa skolor.

 


 

Peter Fredriksson

Taggar: