Transportbranschen vill förhindra olyckorna med lyftanordningar

Bakgrunden är det oförändrat höga antalet arbetsolyckor med truckar och andra lyftanordningar. Antalet truckolyckor i Sverige ligger stadigt omkring 800 per år. Enligt en analys som nyligen publicerats av Arbetsmiljöverket var 15 procent av dem som drabbades av truckolyckor under 25 år, vilket kan jämföras med 5 procent för samtliga anmälda arbetsolyckor.

Fler än 500 arbetsolyckor inträffar varje år med andra lyftanordningar än truck – exempelvis kranar, traverser och telfrar. Dessa olyckor leder i ännu högre grad än truckolyckorna till allvarliga skador med lång sjukfrånvaro eller medicinsk invaliditet.

Alf Berglund, arbetsmiljörådgivare på Transportgruppen, anser att säkerhet vid arbete med lyftanordningar har blivit allt viktigare under senare år eftersom användningen ökat explosionsartat i branschen:

– Det finns många lyftanordningar i transportbranschen. I dag används exempelvis lyftar för bagagehantering inom flyget och för hantering av paket, exempelvis hos budfirmor. I stort sett alla delar av vår bransch använder lyftanordningar, till exempel fordonslyftar, bakgavellyftar, truckar, kranar och vakuumlyftar. Det är i grunden en positiv utveckling ur ergonomisk synvinkel men medför också nya risker, säger han.

Enligt AFA Försäkrings statistik stod transportsektorn för 30 procent av alla godkända arbetsskador (cirka 80 olyckor) med kranar under åren 2005-2007, fler än någon annan bransch inklusive byggsektorn.

Lastbils- och långtradarförare var den grupp som oftast drabbades av truckolyckor inom transportsektorn (107 godkända arbetsskador under 2005-2007), följt av lagerassistenter (72 arbetsskador). Omkring 20 procent av dessa olyckor ledde till en lägre sjukskrivning – mer än 30 dagar – eller medicinsk invaliditet. Dessutom inträffar ett 60-tal olyckor med bakgavellyftar varje år.

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig menar att utredningen av de olyckor som sker inom transportområdet ofta stannar vid personperspektivet:

– Man kommer fram till att någon hade för bråttom, inte kände till rutinerna eller hade lastat trucken med flera pallar så att sikten blev skymd. Men varför skedde detta? Jag tycker att Prevents material på ett bra sätt visar att man ska fråga ”varför” flera gånger. Ofta ligger det brister i arbetsorganisation och utbildning bakom olyckorna, och först när vi erkänner detta kan vi arbeta förebyggande på ett meningsfullt sätt.

Alf Berglund betonar att säkert arbete med lyftanordningar i grunden handlar om systematiskt arbetsmiljöarbete, framförallt om att göra riskbedömningar.

– Den största utmaningen är att följa upp beteendet hos dem som arbetar, så att alla får återkoppling på om de verkligen arbetar säkert.

Även Martin Miljeteig talar om riskmedvetande och riskbedömning.

– Utbildning är viktigt. Ofta behöver man vara väldigt tydlig med att det finns risker, och se till att alla har rätt kunskaper innan de använder utrustningen. Riskmedvetande är en grundsten. Det utvecklas annars lätt en attityd av att man gör chanstagningar av lojalitet med företaget eller arbetskamraterna.

– När det gäller riskbedömningar vill jag understryka att arbetsgivare och skyddsombud ska göra dem tillsammans, annars är det ingen riktig riskbedömning. Det händer alltför ofta att arbetsgivaren inte ser eller förstår riskerna med ett arbetsmoment.

Alf Berglund understryker att det har hänt mycket när det gäller säkerheten sedan 2006, då Arbetsmiljöverket kom med nya föreskrifter för lyftanordningar och annan arbetsutrustning. Bland annat krävs i dag skriftligt tillstånd och utbildning för att köra bakgavellyft, fordonslyft och större fordonsmonterade kranar.

– Prevents broschyrer är lättöverskådliga och bidrar till att underlätta det förebyggande arbetet. Det är bra, det finns ett behov av nya insatser på området.

Prevents nya material, Säkert truckarbete, Säkra materiallyft och Säkra personlyft, kan redan nu laddas ner utan kostnad från www.prevent.se/arbetsutrustning

Kontakt:
Karin Grahn, projektledare, 08-402 02 51, karin.grahn@prevent.se
Pär Pihlqvist, informatör, 08-402 02 54, par.pihlqvist@prevent.se