Kapsåg

Kapsågen används både inom möbel- och byggnadsindustrin, bild 1. I trävaruindustrin används kapsågar för att grovkapa virket, medan de i byggnadsindustrin ofta används till att kapa färdigmått. Kapningen är en mycket betydelsefull arbetsprocess – man kan spara mycket pengar om materialet utvinns med minimalt spill. Ska ett stort antal olika längder kapas blir det mycket beräkningar, speciellt då man måste se till virkets kvalitet och längd.

Det finns flera olika sorters kapsågar – allt från enkla manuella till automatiska optimeringskapsågar. Vi beskriver här fyra vanliga typer:

• parallellkapsåg
• radialkapsåg
• snabbkapsåg
• optimeringskapsåg

Parallellkapsåg

Den vanligaste typen av kapsågar är parallellkapsågen. Det är en bra universalsåg och används när det inte är så stora virkespartier. Parallellkapsågen, bild 2, består av ett avlångt maskinbord (1) med ett sågaggregat (motor och klinga) (2) fäst i bakkant på en ledad arm (3). För att kapa virket drar man sågaggregatet mot sig. I bakkant på maskinbordet finns även ett anhåll (4) som virket ska hållas mot. På skenan finns stoppklackar (5) som används till att bestämma längden på det kapade virket. I maskinbordet finns ofta valsar (6) som underlättar frammatningen av virket, video 1.

Sågaggregatet kan ofta vridas, och på så sätt kan man kapa olika vinklar – geringskapning, bild 3. Kapsågens pendelupphängning kan normalt ställas in i höjdled för att olika stora klingor ska kunna användas.

Parallellkapsågen kan ha automatisk matning, både till sågningen och ibland även till själva frammatningen av virket.

Radialkapsåg

Radialsågen används för långa kapsnitt och geringskapning i både massivträ och skivmaterial. Radialsågen, bild 4, består av ett avlångt maskinbord (1) med en pelare fäst i bakkant (2). På pelaren sitter en horisontell arm (3), där sågaggregatet (4) är upphängt i en skena som gör att klingan kan dras över bordet. Den horisontella armen kan normalt ställas in i höjdled för att olika stora klingor ska kunna användas. På bordets bakkant finns ett anhåll (5) monterat, som virket ska hållas mot. På skenan finns stoppklackar som används till att bestämma längden på det kapade virket. I maskinbordet finns ofta valsar som underlättar frammatningen av virket. Vid sågning i fanérade eller laminerade skivor har en del radialsågar en ritsklinga som gör ett fint snitt på undersidan och förhindrar urflisning.

Armen som bär sågaggregatet kan vridas (mellan -70° och +70°), vilket möjliggör geringskapning. Även klingan kan vinklas i förhållande till armen (mellan 0° och 45°). Detta ger stor flexibilitet i olika sågvinklar, bild 5. På grund av sin flexibilitet är radialsågen en farlig maskin. 

Radialkapsågen kan ha automatisk matning, både till sågningen och ibland även till frammatningen av virket.

Snabbkapsåg

Snabbkapsågen är en av de snabbaste och säkraste kapsågarna. Den används när stora mängder virke ska kapas.

På snabbkapsågen, bild 6, är sågaggregatet monterat under bordet och sågklingan kommer upp ur en springa (1). Detta medför att virket måste fixeras för att inte lyftas upp av klingan. Fixeringen görs med presskolvar (2). Både fixeringen och kapningen sker automatiskt. I maskinbordet finns valsar (3) som underlättar frammatningen av virket. Valsarna har också ofta drivning, så att virket matas fram automatiskt.

Optimeringskapsåg

Optimeringskapsågen är en avancerad typ av snabbkapsåg som används när stora volymer virke ska kapas, bild 7. Maskinen har en dator som beräknar det mest ekonomiska sättet att kapa virket – alltså det sätt som ger minst spill. Med en optimeringskap kan olika skärprogram skapas för att kapa flera olika kaplängder. Kapsågen kan även vara utrustad med virkessortering, antingen via streckmarkering eller scanning. 

Kapningen sker genom att virket (som kan vara i olika längder) placeras på en inmatningstransportör som matar fram virket styckvis in i maskinen. Maskinen mäter virket och räknar ut hur det ska kapas på bästa sätt. Kapningen är automatisk.  .

Det enda operatören behöver ägna sig åt är att se på kvaliteten på virket. Ett svenskt företag har dock utvecklat en avsyningsteknologi, ”WoodEye”, som med hjälp av en kamera (scanner) kan bedöma virkeskvaliteten genom att se på kvistar, sprickor och vankanter. På så sätt är hela kapprocessen automatisk.