Statistik från Centrum för belastningsskadeforskning visar att drygt 70 procent av alla som drabbas av långvarig muskelsmärta är kvinnor. Många av dem som drabbas jobbar med tillverkning, montering, städning, vård eller omsorg.

– Det är inte enbart det vi brukar kalla för tunga lyft som gör att belastningsskador uppstår.

Andra orsaker som statiska och upprepade arbetsmoment har minst lika stor betydelse, säger Catarina Nordander, överläkare vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Hon har doktorerat på sambandet mellan arbete och värk i muskler och leder. Hennes forskning visar att skillnader i styrka har betydelse för att män och kvinnor påverkas olika av belastning, särskilt i kraftkrävande arbeten. Men det förklarar inte hela skillnaden i risk för smärta eller skador.

– De yrken där belastningsskador är vanligast innehåller i regel ensidiga arbetsuppgifter. Samma fysiska rörelse upprepas i längre tidsintervaller vilket ger stor belastning på samma muskler. Många yrken med upprepade arbetsmoment finns till exempel inom livsmedels-, bil- och elektronikindustrin. Styckning eller att skära livsmedel medför risk för skador, liksom montering av komponenter, säger Catarina Nordander.

Rotationen mellan olika arbetsstationer är en vanlig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön. Det kan bidra till att minska riskerna för belastningsskador, men det är inte alltid tillräckligt, menar Catarina Nordander.

– Även om man regelbundet byter arbetsuppgift kan variationen i rörelserna vara för liten för att belastningarna ska minska i tillräckligt stor utsträckning. På många arbetsplatser finns det inte möjlighet till längre avbrott med vila eller helt andra rörelser som ger tid till återhämtning.

Obekväma arbetsställningar bidrar också till många belastningsskador. Att jobba med armarna utsträckta utan stöd från kroppen eller med huvudet framåtböjt för att kunna se tydligt förekommer ofta i yrken där många kvinnor job-bar. Då ansträngs musklerna utan att några tunga vikter förekommer.

– Frisörer är ett exempel på yrke där det kan vara svårt att hitta bra arbetsställningar. Även om det går att höja och sänka frisörstolen så måste man hålla armarna framsträckta och upprepa små rörelser som belastar flera muskler, säger Catarina Nordander.

Hon tycker att det generellt finns en viss uppgivenhet i strävan efter att förebygga belastningsskador. Det finns i och för sig många hjälpmedel för att avlasta musklerna. Men när det gäller gränsvärden för att definiera vad som är skadlig arbetsbelastning är riktlinjerna inte tydliga.

Det finns flera metoder för att mäta och bedöma belastning av muskler. En av dem är att med hjälp av en så kallad goniometer registrera rörelser och belastning på vissa punkter i kroppen.

– Det finns gränsvärden för buller, vibrationer, strålning med mera. Liknande regler skulle kunna införas för att dra en gräns för när ensidigt arbete belastar musklerna så att det blir skadligt, säger Catarina Nordander.

Oavsett om ett arbete innehåller tunga lyft eller inte är det viktigt att vara vaksam på vissa saker för att inte riskera att drabbas av en belastningsskada. Inte minst på arbetsplatser där ensidiga och upprepade rörelser förekommer.

– Om man känner obehag i kroppen, trötthet och kanske smärta eller domningar på eftermiddagen eller i slutet av arbetsveckan ska man ta det på allvar. Om tiden går och ingen åtgärd görs kan det komma en dag då domningen eller smärtan inte försvinner utan riskerar att bli kronisk. Då är det sent att börja med åtgärder som hade gjort mycket större nytta om de genomförts tidigare, säger Catarina Nordander.