Redan klockan sex på morgonen står de första lastbilarna utanför lastkajerna vid Ica Maxi i Haninge och väntar på att bli lossade.

– Här är det som mest arbete på morgonen. Då ska allting in snabbt. Under dagen är det sedan en jämn genomströmning med varor och på eftermiddagen är det returgods, säger Dicky Lundqvist, lagerchef och skyddsombud på Ica Maxi i Haninge.
Varorna kommer på pallar och i varuburar som ställs på lagret eller körs direkt ut i butiken. Fram till klockan åtta på morgonen, då de första kunderna kommer, kan eltruckarna användas för att köra ut varor i butiken. Som hjälpmedel finns också palldragare och sax-liftar, men det blir ändå en del manuella lyft för personalen och ibland slarvas det.

– De flesta tänker på att lyfta med knäna i stället för med ryggen. Men kassatjejerna använder ryggen mer. Då brukar vi säga till dem. Men de är unga och tänker inte på att de kan få ont när de blir äldre, säger Dicky Lundqvist.

Att det ska gå fort är ofta en anledning till att någon kanske inte använder de lyfthjälpmedel som finns, men det är en dålig ursäkt, tycker Dicky Lundqvist.

– Det ska gå att jobba i sin egen takt. Det handlar bara om att planera sin tid och ta de där extra sekunderna, säger han.

På frukt- och gröntavdelningen står Patrik Birgersson och packar upp gurka. Han har jobbat på Ica Maxi i två år och går sista året på gymnasiet. Just denna dag är de tre personer som hämtar varor på lagret och fyller på med frukt och grönsaker.

– Det är ganska bra höjd i plocket när man lastar upp. Man behöver inte böja sig, säger han.

Även på de andra avdelningarna, kolonial och färskvaror, är personalen i full gång med att lasta upp varor i hyllor och diskar. För att undvika onödiga lyft placeras stora och tunga varor längst ned på hyllorna medan lättare varor läggs högst upp. I butiken har dessutom alla överhyllor tagits bort, vilket är bra för ryggen men gör att det blir mer varor på lagret.

Borta vid kassorna är det fortfarande lugnt vid tiotiden denna morgon. Än har den riktiga kundtillströmningen inte börjat och det är mest morgonpigga pensionärer som hittat till butiken.

I en kassa sitter Ida Berglund som jobbat på Ica Maxi i ett år. För att motverka belastningsskador har hon och alla andra som har kassaarbete en bytarkompis. De byter av varandra varje timme och växlar mellan att sitta i kassan och att hjälpa till vid skanningen där kunderna själva registrerar och betalar sina inköp.

– Man är en timme i kassan och en timme vid skanningen. Då får man röra på sig lite och behöver inte bara sitta still. Det blir inte heller så monotont, säger Ida Berglund.

Totalt är det 250 anställda i butiken, men flertalet är deltidare och extrapersonal som jobbar när det behövs, det vill säga på kvällar och helger. En storhelg kan det vara upp till 80 personer som turas om att sitta i kassorna.

Medelåldern bland personalen är relativt låg och många börjar i butiken som sommarjobbare eller praktikanter. Därför har butiken ett faddersystem. Erfaren och utbildad personal tar hand om och lär upp de som är nya, till exempel i kassan.

– Vi har fyra dagars introduktion. Det handlar om hur kassan fungerar och sedan hur man ska jobba ergonomiskt, till exempel växla mellan att stå och sitta, ställa in stolen rätt, ha varorna tillgängliga och inte sträcka sig utan använda bandet, säger Kicki Persner som är fadder.

Med jämna mellanrum kommer också företagshälsovården och berättar mer om ergonomi och hur man undviker belastningsskador. Personalen får också gå interaktiva utbildningar på internet.

I det förebyggande arbetsmiljöarbetet på Ica Maxi i Haninge ingår skyddsronder och en skyddskommitté som jobbar med ständiga förbättringar. Man satsar också mycket på friskvård för personalen, bland annat genom en hälsogrupp som anordnar aktiviteter, gymkort och friskvårdspeng. Butiken är också hälsodiplomerad och utsågs 2007 till årets friskaste företag i sin kategori av Korpen.

– Detaljhandeln ska vara en attraktiv arbetsplats. Mår personalen bra så mår också våra kunder bra, säger personalchefen Ingmarie Modig.

För att snabbt fånga upp hälsoproblem hos personalen har man infört rehabiliteringssamtal redan efter tre sjukskrivningar på ett år. Personalen får också prata med en sjuksköterska när de sjukskriver sig som kan ge råd eller säga till om de bör gå till läkare. Totalt ligger sjukfrånvaron runt fem procent, men det är ändå sällsynt med ryggproblem och värk bland personalen.

– Visst kan vi ha några ryggskott, men det är inte där problemen ligger. Får någon ont i nacke, axlar eller rygg, och vi får reda på det, så skickar vi dem till företagshälsovården, säger Ingmarie Modig.