Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:02) är arbetsgivaren skyldig att förebygga att hot- och våldssituationer uppstår. Föreskriften gäller allt arbete där det kan finnas risk för våld och hot. För att det riskförebyggande arbetet ska få en god och hållbar effekt krävs att arbetsgivare och medarbetare samverkar och att säkerhetsfrågorna blir en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbeta riskförebyggande
Det innebär exempelvis att arbetsgivaren är skyldig att kartlägga vilka risker som finns för hot och våld på arbetsplatsen. Kartläggningen ska resultera i ett åtgärdsprogram. Särskilda säkerhetsrutiner ska finnas för arbetsuppgifter som kan innebära risk för hot och våld.
Rutinerna ska vara kända av alla på arbetsplatsen som är berörda och de ska vara uppdaterade och aktuella. Arbetstagarna ska ha möjlighet att snabbt slå larm om en hot- och våldssituation uppstår.
Larmutrustningen ska löpande kontrolleras så att den fungerar. Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för hot och våld får den inte utföras ensam.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om minderåriga i arbetslivet (AFS 1996:01) får vissa arbetsuppgifter inte utföras av personer som är yngre än 18 år. Det gäller till exempel värdetransporter.
Erbjuda utbildning
Enligt arbetsmiljölagen (3 kap 3 §) är arbetsgivaren skyldig att se till att de anställda har den utbildning som behövs för att undvika risker i arbetet. Det kan handla om att lära sig säkerhetsrutiner, att bedöma risker samt att bemöta människor i upprört tillstånd.
Ta hand om drabbade
På arbetsplatser där det finns risk för upprepade hot- och våldssituationer är arbetsgivaren skyldig att erbjuda särskilt stöd och handledning till personalen.
Följa upp
Rutiner ska finnas för att uppmärksamma, rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av våld och hot. Rutinerna bör också innebära att våld och allvarliga hot om våld anmäls till Arbetsmiljöverket, polisen och Försäkringskassan.