Rickard Halldin är chef för skydd och miljö på kärnkraftverket i Ringhals. Han vet att rehabilitering tar tid, men genom tålamod har många av de som förut varit långtidssjukskrivna på hans arbetsplats, kunnat komma tillbaka till sitt arbete igen.
Ringhals har 1550 anställda. Utöver den egna personalen är där också många entreprenörer för service och underhåll. Säkerhetsfrågorna har högsta prioritet. Det är noll tolerans mot alkohol och droger.

– Vi gör 30–50 stickprov om året. Vid varje tillfälle tar vi 150–200 prover. Tio procent är drogtester, resten utandningsprov för alkotest, säger Rickard Halldin.

De är noga med att kolla upp sjukfrånvaron. Om någon är sjukskriven mer än sex gånger per år eller har en sammanlagd sjukskrivningstid på mer än fyra veckor, tar man reda på orsakerna. De som har problem med droger upptäcks förr eller senare. Genom den hårda kontrollen hittar man dem som håller på att tappa fotfästet i ett tidigt skede.

– För inhyrd personal, som ofta bor i baracker utanför området, kan tristessen vara påfrestande. Då händer det att en del börjar dricka alkohol. Om någon har mer än 0,2 promille vid stickproven, medges inte tillträde. Då kontaktar vi deras arbetsgivare som får ta tag i situationen, berättar Rickard Halldin.

Men även Ringhals egen personal fastnar i kontrollerna ibland. Vid flera fall av alkoholrelaterade problem har det visat sig att det ofta finns bakomliggande orsaker med psykisk ohälsa och ibland även psykisk sjukdom.

– Vi försöker vara uppmärksamma på om de anställda avviker från sitt normala beteende. Om de är nedstämda, loja eller irriterade. Det är signaler som tyder på att något inte är som det ska, förklarar Rickard Halldin.

När han upptäcker att någon inte mår bra, ordnar han ett medarbetarsamtal.

– Jag brukar börja med att vi sätter oss ner och resonerar om situationen. Det handlar mycket om att skapa förtroende och tillit så att den som har problem kommer till insikt om att han eller hon verkligen behöver hjälp. Det är avgörande för att vi ska kunna gå vidare med en rehabiliteringsplan, säger Rickard Halldin.

– De flesta vill trots allt ha en normal vardag. Kunna gå till sitt arbete, klara sin egen försörjning och vistas i en god social miljö, fortsätter han.

När man enats om målet, tar Rickard Halldin kontakt med företagsläkaren och bokar tid.

I varje ärende ingår en rehabsamordnare och oftast någon representant från Försäkringskassan. Rickard Halldin tar ibland hjälp av externa företag, specialiserade på rehabilitering. Han har valt en individbaserad metod utifrån den person det gäller.

– Det finns de som förlorat körkort, sin sambo och sitt hus på grund av psykiska problem och alkohol. Men med stark tillit, rätt behandling och en flexibel arbetsorganisation har det gått att rätta upp situationen igen, säger Rickard Halldin.

När det är aktuellt att komma tillbaka till arbetet, är det viktigt att man får arbetsuppgifter som är anpassade efter ens förmåga. Det får varken vara för svårt eller för lätt. Även arbetstiden måste avpassas. Den som ska komma tillbaka får själv avgöra hur många procent han eller hon tror sig kunna jobba per dag. En del som börjat arbeta 20 procent, har kunna öka arbetstiden successivt till heltid.

– Det handlar mycket om att ge rätt förutsättningar och välja rätt nivå. Jag vill att folk ska vara på positioner där de har de bästa möjligheterna att ta vara på sin kompetens, säger Rickard Halldin.

– Visst har det hänt att vi har misslyckats vid några tillfällen och fått lösa ut folk. Att arbeta med rehabilitering är påfrestande ibland. Särskilt när det är flera ärenden samtidigt. Men det vägs definitivt upp av glädjen av att se folk kunna komma tillbaka, arbeta och framför allt må bra. Då mår jag också bra, säger Rickard Halldin.