Att bli en bra chef  är en resa som aldrig tar slut. Tekniker är lullull, självkännedom är bästa starten till ett bra ledarskap, anser Astrid Boisen. Förstå vem du är och du kan göra egna val, är ett budskap hon önskar fler ledare tog till sig av Kierkegaard.
 I sin ”Kokbok för chefer och vanligt folk” serverar hon 47 egenhändigt illustrerade recept på lyckat och mindre lyckat ledarskap. Boken bygger på egna ledarerfarenheter inom näringslivet, från bland annat Volvo Aero och Previa Väst. I dag är Astrid Boisen konsult och arbetar med kommunikation och ledarskap.

– För att vara en bra ledare måste man lyssna och leda genom att ställa rätt frågor. Många chefer skulle häpna om de insåg hur snabbt det går att få medarbetare att ta ansvar, säger Astrid Boisen.

Rätt tidigt i karriären drabbades Astrid Boisen av insikten att hon var en katastrofchef. Hon var nytillträdd som chef, ung och ambitiös, och hade i rask takt gjort mycket som blivit bra.

– Jag var yngst i gruppen och ville vara bäst för att lyckas. Men jag var en pina i baken på mina medarbetare, jag kunde allt, serverade färdiga lösningar och pekade med hela handen, säger Astrid Boisen.

En medarbetare upptäckte ett misstag hon hade gjort och hans glädje över detta blev en insikt som drabbade henne som en ”slägga i huvudet”.

– Att ha en chef som tänkt ut alla svar innan och serverar färdiga lösningar på allt är vedervärdigt. Felet är att andra inte får möjlighet att utvecklas. Jag var kompetent men saknade totalt självinsikt, trots att jag var beteendevetare i botten, säger Astrid Boisen.

Att tro sig vara den som sitter inne med de rätta svaren påverkar kommunikationen.

– När jag vande mig vid att fråga upptäckte jag väldigt raskt att medarbetarna började ta egna beslut. För mig var det bekvämt eftersom jag inte behövde lägga tid på att sätta mig in alla frågor.

Det gäller att involvera de anställda, resonera i stället för att styra, utan att vara rädd för att sätta gränser.

– Jag tror på ett dialogbaserat ledarskap, att man pratar sig fram. Men att man som chef också markerar när samtalet slutar fungera, när det går över till munhuggeri.

Många chefer är rädda för att vara chefer, anser Astrid Boisen. Det gäller att ha fokus på lönsamheten, något som många gånger innebär att man som chef tvingas ta obehagliga beslut.

– Man måste ta tag i förändringar i tid och vara medveten om att 60 procent av mänskligheten inte är förändringsbenägen, säger Astrid Boisen.

En tydlig kommunikation är A och O. Att vara tydlig med krav och ta ansvar för sitt budskap. Att som ledare visa mod och ansvar är själva grunden för tydlighet.

– Är man rädd för det kortsiktiga, att såra medarbetare som blir av med jobb och status, gäller det att tänka mer långsiktigt. Medarbetare som inte klarar jobbet ska någon annanstans, för organisationens bästa. Men det ska skötas snyggt och med värdighet.

Konflikter ska bemötas med kraft, och på ett tidigt stadium. Att konfrontera medarbetare som inte kommer överens och vara tydlig.

– Chefens uppgift är att sätta gränser. Ha enskilda möten och gör klart att de anställdas beteende inte accepteras, att det spiller över på de andra. Ge dem chans att lösa det bäst de vill, det fungerar oftast väldigt bra, säger Astrid Boisen.

Astrid Boisen talar varmt för ett ledarskap med ”stora öron”. Att som chef vara uppmärksam på energin i rummet och lyssna, mer på tonfall och mimik, än på orden som sägs. Därefter leda genom att tolka och starta processer med frågor och få igång en dialog. Men det gäller att lägga ribban på olika höjd för de anställda.

– Med åren blir man en rätt bra människokännare. Men man blir aldrig fullärd som ledare, det är en ständigt pågående resa.