Belysningen i den stora sorteringshallen på Majornas postkontor blinkar till och släcks. Sakta tystnar dunsarna från sorteringsfacken, rulljudet från vagnarna. Ett 30-tal brevbärare kliver ut i gångarna, bildar ojämna rader i takfönstrets stillsamma ljus och lyfter armarna över huvudet, så att magarna anas under de blå skjortorna. Dagens stretchingpass har börjat.

Några blundar och fokuserar på kroppen. I ett hörn för en liten klunga ett lågmält samtal om ett ryskt romantiskt drama, mitt i stretchövningen. Ett annat gäng skrattar och skojar medan de tänjer sina muskler. Efter tio minuter är det över. Nästan som om det aldrig hänt.

Det var Camilla Wislander, ny produktionsledare här sedan ett halvår, som höll i passet i dag. Annars brukar det vara brevbäraren Eva Nyman. Båda är hälsoinspiratörer. Det är sådana som dem som Posten satsat den största delen av sina friskvårdspengar på.

Bakgrunden till satsningen var Postens långvariga problem med höga ohälsotal och hög sjukfrånvaro. Tidigare insatser, med fokus på rehabilitering hade inte gett några hållbara resultat, eftersom det hela tiden tillkom nya sjukskrivna.

Till slut tog man till drastiska åtgärder för att få bukt med problemet. 100 miljoner kronor satsades på förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Under de senaste sex åren har Posten värvat 1 000 hälsoinspiratörer bland sin personal, och gett dem en två dagar lång grundutbildning. Camilla Wislander, som en gång spelat i handbollslandslaget, anmälde sig direkt.

– I och med att jag hållit på med idrott, så vände sig alla kollegor redan till mig med sina stukade fingrar och tår.

På grundutbildningen har inspiratörerna fått med sig olika verktyg; hur man kan träna och äta på bra sätt, vad man kan göra på sin fritid, och hur man kan kommunicerar budskapet vidare till arbetskamraterna. Dessutom har inspiratörerna varje termin kunnat gå på en workshopdag, som haft varierande hälsoteman.

Sedan har det varit upp till varje hälsoinspiratör att omsätta sina kunskaper i program som passar den egna arbetsplatsen. Det innebär att det kan se väldigt olika ut på olika kontor.

– På Hisingen, där jag arbetade förut, fick alla träna en halvtimma om dagen, på betald arbetstid. Fast det var nog ovanligt ambitiöst, säger Camilla Wislander.

Här på kontoret i Majorna är det tio minuters stretching varje morgon, ungefär tre timmar in på arbetsdagen. Det har pågått i flera år – av och till.

– Ibland har våra chefer sagt att vi inte haft tid, säger Eva Nyman. Särskilt i förändringstider. Då är det alltid extra stressigt och det är ju då vi hade behövt det mer än någonsin.

Men i dag är stretchingpassen en etablerad del av arbetsdagen.

– Jag är själv med varje gång, säger produktionsledaren Camilla Wislander, det tror jag är viktigt.

Passen är frivilliga. Ungefär två tredjedelar av arbetslaget deltar aktivt. Andra vilar eller tar en kopp kaffe i stället. Men många värdesätter sin stretching.

– Alla vi som jobbat länge har mer eller mindre skavanker, säger brevbäraren Bittan Svedgren. De få gånger det inte blir av, säger folk: Vad fasiken, gympan, stretchingen, var är den? Man känner att man behöver den.

Kollegan Tore Olin missar aldrig ett stretchingpass, om det är möjligt.

– Jag uppskattar den lilla avslappningen och respiten. Mina skador i axlar och armbåge har inte blivit bättre, men det kan hända att man mått ännu sämre om man inte haft den.

För kollegan Helena Larsson har satsningen gjort desto större skillnad.

– I början tyckte jag att det var sådär, stretchingpasset. Men ganska snart kände jag hur bra det var för kroppen. I dag märks det ganska snabbt när jag inte varit med på stretchingen några gånger. Det sätter sig i nacken och axlarna med en gång.

När Postens hälsochef, Angelica Björkbom, räknade ihop resultatet för hela satsningen efter sex år, blev hon överraskad.

– Vi hade aldrig förväntat oss att det skulle få ett sådant här väldigt genomslag.
Vinsten, främst i form av minskad sjukfrånvaro, har varit fem gånger insatsen.

– Fast det tog ungefär två år innan vi började se resultat. Det får man räkna med när man jobbar med människor och mjuka värden.

Hon skulle rekommendera en sådan satsning för alla företag som vill och känner att de behöver.

– Ju närmare medarbetarna man jobbar, desto bättre resultat brukar man få. Men det är också viktigt att det finns en tilltro till idén hos ledningen. Det krävs en viss investering i början, men vårt upplägg har hela tiden byggt på att det ska vara så billigt som möjligt, enkelt att genomföra och fungera oavsett hur arbetsplatsen ser ut.