Olikheterna utvecklar mig

  • Text: Marie Antman  |  
  • Publicerad: 2011-02-09

Det är så lätt hänt. Vi har alla gjort det någon gång. Omedelbart gillat någon. Kanske till och med anställt någon. Någon som är en kopia av oss själva. Det känns ju lättare då. När vi skrattar åt samma sak, när vi tänker samma tanke samtidigt, när vi läser samma böcker och ser samma filmer. Mycket att prata om.

Men, men, men. Som chef och arbetsgivare måste man fråga sig hur man skapar utveckling, kreativitet, dynamik och förändring. Det är lätt att inse att man inte gör det genom att alla är lika och har samma referensramar.

Som chef lär jag mig ofta mest av de som har andra erfarenheter än jag. Det kan handla om att ha vuxit upp någon annanstans, om att vara man, om att vara föräldrar, om att ha förlorat förmågan att gå eller att vara kvinna och förälska sig i andra kvinnor.

Det här numret handlar om mångfald. Om att bejaka olikheter. Om att bejaka utveckling.

artikelkommentarer
Kommentera artikel
(?) Jag godkänner villkoren
Majstressen

Hur har du det på jobbet i maj?




Se resultatet
Pressgrannar

Hjärtfel ökar vid skiftjobb
Dagens Nyheter

Umeåskolor anmäler inte elevernas olyckor
Västerbottens-Kuriren

Alkolås på Sveriges Radio
Journalisten

(2012-05-22)

 

Senast kommenterade
Kommentarsbubbla
Karin Lindholm - 17 maj
Det är bra att kvinnors arbete visas upp. Att jobba i hälso-och sjukvård ...
Kommentarsbubbla
Conny - 17 maj
Här pratas enbart om mobbing utförd av chefer och hur dåliga dom är.
Kommentarsbubbla
Carro L - 16 maj
Men vilken märklig slutsats! Resultatinriktat, kostnadsjakt och ansvar är ...