I år har antalet dödsolyckor på arbetet varit rekordhögt. Oavsett om någon olycka kunde ha undvikits eller inte, drabbar händelsen inte bara en enskild person och dennes anhöriga utan även chefer och arbetskamrater. Och trots att vi aldrig vill tro att det värsta ska kunna hända här hos oss visar all erfarenhet att det är bra att vara förberedd. Men på många företag finns krisplanen som ett halvt bortglömt och inaktuellt dokument i en pärm, eller saknas helt.
Personligen har jag inte drabbats av att någon kollega har förolyckats på jobbet, men jag har liksom andra varit med om att förlora nära arbetskamrater. Även då inser man att det hade varit bra att ha tänkt igenom en del saker i förväg. För alla inblandade är det tryggt att till
exempel veta vem som ska kontakta vem eller om det finns krisstöd att få.
På en av mina arbetsplatser fanns sedan en längre tid tillbaka en arbetsplatspräst. När en ung arbetskamrat plötsligt gick bort kunde prästen snabbt hjälpa oss att ordna en gemensam minnesstund. Även om jag inte är troende tycker jag att det var bra för alla inblandade.
Liksom i det privata, där det är smart att i förväg ha bestämt vad som ska hända när man dör, är det förståndigt att på jobbet ha tänkt igenom vad man ska göra om det allra värsta skulle inträffa.
Marie Antman, chefredaktör
tel 08-402 02 04
marie.antman@prevent.se