Luftfartsverket (LFV) arbetar i en säkerhetskritisk bransch där de största riskerna är att planen kommer för nära varandra i luften eller på marken. Bara i fjol registrerades över 700 000 flygrörelser i Sverige, det vill säga starter, landningar och överflygningar.

– Det innebär att vår flygsäkerhet ständigt måste ligga på den högsta möjliga nivån. Sedan finns det en avvägning hur mycket det får kosta och hur smidigt allt ska fungera. Man kan landa med en minuts mellanrum, men då är man nära gränsen där man inte får göra några misstag, säger Billy Josefsson, säkerhetsstrateg på Luftfartsverket.

Bakom den höga säkerhetsnivån på LFV finns ett så kallat säkerhetsledningssystem som bland annat byggt upp en stark säkerhetskultur i verksamheten. En av grundpelarna är en rapporterings- och rättvisekultur, just culture, som stödjer och uppmuntrar medarbetarna att rapportera in avvikelser och misstag som de begått eller upptäckt utan rädsla för att bli bestraffade.

– Enkelt sagt är syftet att vi lär oss av det som inte går som vi tänkt och att vi tillsammans kan undvika att någon annan hamnar i samma situation.

De omkring 3 000 rapporter som LFV får in varje år kommer in genom ett enkelt och lätthanterligt rapporteringssystem, något som är en förutsättning för att säkerhetskulturen ska fungera. Samtliga rapporter analyseras och de brister som hittas åtgärdas.

– Återkopplingen till den som rapporterar är också viktig. Man har möjlighet att till viss del följa sitt ärende så att man ser att det verkligen händer något och vad som händer, säger Billy Josefsson.

Säkerhetskulturen måste också klara av förändringar i verksamheten och anpassningar efter kundernas önskemål, som till exempel när flygbolagen vill ha ”gröna inflygningar” för att minska bränsleförbrukningen och utsläpp av koldioxid. Därför gör LFV regelmässigt säkerhetsanalyser av de förändringar som planeras.

– Att göra en säkerhetsanalys kan gå på ett par timmar eller ta flera veckor och ännu längre vid omfattande förändringar. Vi måste då visa att förändringen inte innebär en ökad risk. Om den innebär en risk måste vi visa att vi har vidtagit åtgärder.

Men förändringar i en verksamhet kan också bero på sparbeting vilket är knepigare att hantera. I många företag uppstår problem när kraven på säkerhet krockar med tuffa besparingsmål och nedskärningar, menar Billy Josefsson.

– Då måste man ha en säkerhetskultur och företagskultur där man får rättvisande signaler som hjälper organisationen att använda resurserna på bästa sätt för att undvika ett läge där säkerheten äventyras.

För att utvecklas och ständigt förbättra säkerheten är det också viktigt att samverka med andra aktörer. LFV samarbetar med flygledningsbranschen internationellt, men även med andra säkerhetsinriktade verksamheter.

– Vi lär av varandra i branschen men också av flygbolag och annan säkerhetskritisk verksamhet, som kärnkraftsindustrin, säger Billy Josefsson.