Förpackning och montering är exempel på kvinnodominerade industriyrken med en hög andel belastningsbesvär och sjukskrivningar. För att ta reda på exakt vad det är som orsakar besvär har en forskargrupp vid Lunds universitet gått igenom all data som de samlat in kring belastningsbesvär i olika yrkesgrupper sedan 80-talet. Resultatet är entydigt. Ju snabbare handlederna rör sig desto fler har besvär.

 – Handledsrörelser var det exponeringsmått som visade flest och starkast samband med sjukdom i armbåge, hand och axel. Eftersom handledsrörelser är enkla att mäta går det att beräkna ganska exakt hur mycket besvären kommer att öka om man till exempel höjer hastigheten på ett löpande band, säger Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin på Lunds universitet.

Med hjälp av de beräkningar som gjorts är det också möjligt att fastställa ett belastningsergonomiskt gränsvärde. Något som skulle kunna ha mycket stor betydelse när det gäller att förebygga sjukskrivningar.

– Arbetsmiljölagstiftningen är ju översållad med gränsvärden. Det finns för alla möjliga kemiska ämnen och för buller och vibrationer. När man har ett sådant är det sen väldigt lätt som yrkeshygieniker eller inspektör att gå ut och mäta och sätta press på arbetsgivaren att åtgärda brister, säger Catarina Nordander.

Förra året drabbades nästan 30 procent av de kvinnor i Sverige som arbetar med monteringsarbete eller som maskinoperatörer av belastningsbesvär. Hälften av dessa har varit sjukskrivna på grund av besvären. Trots att sambandet mellan handledsrörelser och besvär är lika starkt för män blir de inte sjukskrivna i samma utsträckning. Något som enligt Catarina Nordander kan bero på att kvinnor är mer känsliga för värk och en del redan har haft besvär när de jobbat med mindre tunga arbetsuppgifter.

 – Därför kan man verkligen undra varför man ställer just kvinnorna vid löpande banden, säger hon.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi ska arbetsgivaren se till att ensidigt och repetitivt arbete ”normalt inte förekommer”. Men vad det betyder eller var gränsen går lämnar lagstiftaren öppet. Ett gränsvärde skulle kunna vara ett sätt att ge lagstiftningen mer tyngd, men hittills har forskningsresultatet från Lunds universitet inte resulterat i några konkreta förslag.

– Om man vrider upp hastigheten på ett band för mycket faller folk ifrån och samhället får betala. Hur mycket får det kosta? Vi möter många människor som tillslut blir av med sin arbetsförmåga och inte kan jobba alls, säger Catarina Nordander.