Friskvård handlar om betydligt mer än att bara erbjuda gymkort och friskvårdstimme. I stället gäller det att se till individens hela livsstil och anpassa insatserna därefter, anser Lisbet Olofsson, friskvårdskonsult.
Alla människor är olika, har olika behov och förutsättningar för att prestera maximalt på jobbet. Att då enbart erbjuda kollektiva friskvårdsinsatser ger inte mycket till resultat.
– Gymkort gör att man köper sig fri från problemen, men det ger inte så mycket. Då är det bättre för ett företag att satsa pengarna på det som ger mest tillbaka, säger Lisbet Olofsson som skrivit boken Ledningssystem för friskvård.
Hon menar att det mest effektiva är individuellt anpassade friskvårdsinsatser. Någon medarbetare har kanske en tuff livssituation med huvudansvar för familj och hem. Då kanske lösningen är att erbjuda flextid eller möjlighet att arbeta hemifrån emellanåt.
– Ibland är det så enkelt att man måste skapa balans i deras liv. Det tycker jag går in under friskvård – att titta på hur man har det och hur man mår.
Någon annan är kanske överviktig, har dåliga matvanor och är alldeles för stillasittande på fritiden. Då kan lösningen vara att hjälpa den personen att gå ner i vikt, äta bättre och röra på sig mer.
– Men det handlar inte om några pekpinnar. Jag talar aldrig om för folk hur de ska göra. Det gäller att få folk att välja själva, säger Lisbet Olofsson.
Men det gäller också att se till de enskilda medarbetarnas arbetssituation. Ser man att någon jobbar mycket övertid och alltid är stressad gäller det att hjälpa till att avlasta den personen. Det kan också vara en anställd som står framför en svarv hela dagarna och som behöver träning för att klara av sina arbetsuppgifter.
– Då gäller det att träna upp ben, bål, mage och rygg. Det är ingen mening att ha starka axlar om det är benen man jobbar med.
Frågan om friskvård bör också finnas med i utvecklingssamtalen, tycker Lisbet Olofsson. Eftersom det kan vara känsligt och beröra den personliga integriteten gäller det att gå varsamt fram.
– Låt medarbetaren själv komma fram till vad den behöver. Sedan kan man erbjuda hjälp och tillsammans sätta upp mål för individen.
För att kartlägga hur hela företaget mår kan man låta företagshälsovården konditionstesta personalen. Utifrån resultaten kan man sedan göra en friskvårdsplan med gemensamma aktiviteter, som till exempel pausgympa eller stavgångsgrupper.
– Sedan gör man ett nytt test efter åtta månader och då brukar det vara betydande resultat. Men för att det här ska fungera krävs det att även ledningen är med och att det genomsyrar företaget uppifrån och ner, säger Lisbet Olofsson.
Hon menar att friskvård borde vara en självklar angelägenhet för alla företag, framför allt med tanke på vad det kostar att ha medarbetare sjukskrivna och behöva ta in extrapersonal.
– Du betalar ju höga försäkringspremier på huset och bilen ifall det skulle hända något. Friskvård är en försäkring för att folk ska må bra och vara mer närvarande på jobbet.