Frågan om hur fler ska orka jobba efter 65 blev ett centralt ämne på seminariet Framtidens arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket arrangerade i går. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström vill se både ett flexiblare arbetsliv och ett flexiblare pensionssystem.
– Arbetsgivare och fackliga företrädare måste tillsammans diskutera vad man kan bidra med för att möjliggöra att fler kan jobba längre. Där måste man ha lite fantasi. Både arbetstider och arbetsuppgifter kan behöva anpassas. Men det är svårt med nuvarande pensionssystem. Därför måste det göras mer flexibelt, sa Hillevi Engström som själv kan tänka sig att jobba efter 65, men inte på heltid.
För att trygga vårt välfärdssystem krävs inte bara att äldre jobbar längre utan även att yngre börjar jobba tidigare, betonade Ingemar Eriksson som leder den så kallade pensionsåldersutredningen. Ingemar Eriksson menar att vi ändrat våra värderingar och att allt fler äldre faktiskt vill jobba längre.
– Man tycker helt enkelt att det är kuligare att jobba än att spela golf eller vara hemma med hustrun och gräva i rabatterna, sa han.
En viktig del i utredningen är att se vilka arbetsmiljöfaktorer som kan främja att äldre orkar jobba kvar och inte blir sjuka. Där finns ännu inget entydigt svar, enligt Ingemar Eriksson.
– Något vi kan se är att allt färre män lider av tungt och fysiskt arbete medan allt fler kvinnor gör det. I dag finns den tunga industrin inom välfärdssektorn, sa han.
Sven Bergström, utredare på LO, talade också om tunga jobb som ett hinder att orka jobba längre än 65.
– Inom LO har vi svårigheter att klara 65-årsgränsen. Den genomsnittliga pensionsåldern bland våra medlemmar är 62 för kvinnor och 64 för män, sa Sven Bergström.
Den bilden bekräftades av Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.
– Hälften av alla lärare i Sverige säger att de vill byta jobb. Om man inte vill vara kvar där man är just nu, hur ska man kunna vara kvar ytterligare 20 år, frågade han sig.
En möjlig lösning är utbildning. Flera talare betonade att möjligheterna att utbilda sig och byta yrke eller bransch måste öka.
– Utbildning blir kanske den viktigaste arbetsmiljöfrågan i framtiden. Om människor har möjlighet att skola om sig börjar det också kosta för arbetsgivarna att ha dålig arbetsmiljö, sa Roger Mörtvik.