Människor – inte robotar – gör fortfarande det mesta monteringsarbetet i tillverkningsindustrin. De är helt enkelt bättre på uppgifterna, enligt en ny doktorsavhandling. Men ökad användning av informationshjälpmedel kan förbättra montörernas arbetsmiljö.
Robotarna har inte haft det genomslag i tillverkningsindustrin som många trodde när de kom på 1980-talet. Det konstaterar forskaren Åsa Fasth i sin doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola. Hon studerade arbetsfördelningen mellan människor och robotar vid 13 företag som tillverkar produkter där många olika komponenter ska monteras. Monteringsarbetet tog allt mellan 30 sekunder och 40 minuter. Ändå gjordes det nästan uteslutande av människor.
– Jag blev förvånad, säger Åsa Fasth.
Hon har själv arbetat som produktionstekniker vid Kinnarps möbelindustrier, där en stor del av slutmonteringen utförs manuellt.
– Det handlar om hantverk och man behöver känna på produkterna, men även inom exempelvis fordonsindustrin har man manuella monteringsstationer.
Förklaringen är att det krävs stor flexibilitet för att producera alla de olika varianter av produkter som efterfrågas, menar hon.
– Människan har en flexibilitet för att hantera och tolka olika situationer som robotar saknar.
Robotarna fann hon i stället tidigare i kedjan, vid till exempel vid svetsning eller målning av bilarna. Där har de inneburit tydliga förbättringar av arbetsmiljön. Vid monteringen förekommer mest vad Åsa Fasth kallar kognitiv automation, det vill säga teknik som ger information och stöd till montören i arbetet. Ett exempel är monteringsbord där lampor lyser vid nästa komponent som montören ska plocka.
– Tekniken ger större överblick över arbetssituationen och de vet tidigare vad de ska montera härnäst. Är det en svårare variant kan de förebereda sig och plocka fram komponenter.
Kognitiv automation minskar risken för fel och kan även minska arbetsbelastningen för montören, anser Åsa Fasth.
– Man slipper ha så många bollar i luften, eller långa listor på komponenter.
Hon tror inte att den fysiska automationen, som ersätter till exempel tunga lyft, kommer att öka inom tillverkningsindustrin. Men däremot användningen av informations- och kommunikationsverktyg. Dels för att monteringsarbete blir allt mer komplext, dels för att arbetet i högre grad ska kunna attrahera unga.