Dagböcker och vardagsanalyser är viktiga delar i en ny rehabiliteringsmetod kallad vardagsrevidering. Metoden har utvecklats av forskare vid Lunds universitet och testades först på långtidssjukskrivna kvinnor med stress- och depressionsdiagnoser.
Fler kvinnor än män är långtidssjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, och kvinnor lägger fortfarande mer av sin tid på hemarbete än män. Forskaren Lena-Karin Erlandsson vid Lunds universitet har länge studerat kvinnors vardag och hur vardagen påverkar hälsan. När metoden vardagsrevidering utvecklades var därför vardagen utgångspunkten – och att innehållet i vardagen är minst lika viktigt att komma till rätta med som innehållet i arbetet – om den stressrelaterade ohälsan ska kunna minskas.
– Det här med balans mellan arbete och fritid har man pratat om länge, men jag tror att vi är ganska ensamma om att ta fasta på vardagen så konkret, säger Lena-Karin Erlandsson.
I forskningsprojektet där vardagsrevideringen testades ingick 42 långtidssjukskrivna kvinnor, i åtta olika behandlingsgrupper. Deltagarna träffades två gånger i veckan under tio veckor tillsammans med två arbetsterapeuter. De skrev dagbok, diskuterade sitt vardagsliv, sina problem och sätt att komma till rätta med problemen. Vardagsanalyserna gjordes i detalj: deltagarna beskrev vilka aktiviteter som gjordes, om de blev avbrutna, hur, när och varför och om aktiviteter borde tas bort eller läggas till. Först därefter analyserades arbetssituationen. Slutligen gick deltagarna tillbaka till jobbet för sex veckors arbetspraktik. Men dessförinnan hade kvinnorna själva fått bjuda in anhöriga eller kollegor för att dela kunskapen om sin situation.
– Problem som uppstår i vardagen kan vara väldigt olika och i grupperna diskuteras olika varianter. Det kan handla om att man tar stort ansvar för andra, har massor av aktiviteter, barn, barnbarn, stort hus, hund, trädgård och kanske inte så mycket stöd av andra. Samtidigt kan man ha en komplex arbetssituation. Flera av deltagarna i studien var till exempel sjuksköterskor, lärare, sekreterare eller chefer. Men det kan också vara ett problem att man fjärmar sig helt i ett väldigt passivt mönster och säjer nej till allt.
– Man måste ha respekt för vardagens betydelse. Om både arbete och vardag är komplexa finns ingen tid för återhämtning någonstans. Människor som går till arbetet för att det är den enda vila man har bör ju absolut inte sjukskrivas. Men att inte få bekräftelse på sin kompetens främjar inte heller arbetsförmågan. Det är denna problematik vi försöker komma tillrätta med i behandlingsprogrammet, säger Lena-Karin Erlandsson.
Fakta:
35 procent av långtidssjukskrivningarna i Sverige orsakas av psykisk ohälsa. Av dessa är var fjärde person drabbad av stressrelaterad ohälsa som depression, ångest eller utmattningsdepression. Huvudman för forskningsprojektet, där metoden vardagsrevidering utvecklades och testades, var professor Mona Eklund vid Lunds universitet. Projektet föll väl ut. Deltagarnas kunde börja jobba igen i högre utsträckning än kvinnorna i en kontrollgrupp som fick traditionell rehabilitering via Försäkringskassan. Vardagsrevideringsgruppen sa sig även ha bättre självkänsla och mer kontroll över sin livssituation än kvinnorna i kontrollgruppen.