Att vara flygplanslastare är ett tungt jobb och många drabbas av värk i kroppen. Nu ska forskare i Gävle hitta metoder att förbättra arbetsmiljön. Hjälpmedel för att underlätta jobbet har stor betydelse.
Resväskorna är incheckade och rullar iväg på en vagn mot planet. Nu börjar resan för dem som ska iväg, kanske på en efterlängtad semester. De funderar troligen inte så mycket på väskornas fortsatta hantering.
Men flygplanslastare har påfrestande arbetsvillkor och många drabbas av belastningsskador. Det är bakgrunden till ett forskningsprojekt som parterna inom transportindustrin har tagit initiativ till och AFA Försäkring finansierat.
– Flygplanslastare har ofta ont i leder och muskler. Det görs många arbetsskadeanmälningar, men lastarna har haft svårt att få besvären godkända som arbetsskador, säger Eva Bergsten, forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle.
Sex svenska flygplatser ingår i studien. I rapporten, som ska presenteras i slutet av juni, finns förbättringsförslag som tar sikte på både fysiska och organisatoriska aspekter av arbetsmiljön.
Forskarna har kartlagt hur mycket besvär lastarna har, och klagomålen gäller framför allt rygg, axlar, handleder och händer. De har också frågat om den psykosociala arbetsmiljön, sådant som ledarskap, inflytande, kamratskap och upplevelsen av socialt stöd.
Sex lastare vid varje flygplats har detaljstuderats. Forskarna har videofilmat och mätt hur länge lastarna utför olika arbetsmoment och i vilka vinklar de måste böja axlar och rygg under jobbet. Avsikten är både att ringa in sambandet mellan arbetsmiljön och belastningsbesvären och att identifiera förbättringsområden.
Tekniska hjälpmedel, som lastband och lyftar, är en viktig fråga, säger Eva Bergsten.
– Vi har sett att det finns olika slags hjälpmedel som minskar belastningen, men som inte används på alla ställen. Till det kan det finnas flera förklaringar, även organisatoriska.
Vissa arbetsmiljöfaktorer råder lastarnas arbetsgivare inte över. Till exempel kan containrar som ägs av flygbolagen vara skadade, så att de är svåra att rulla. Det finns också sådana som det inte går att öppna taket på, vilket gör att lastaren inte kan använda hjälpmedel utan måste böja sig ordentligt för att komma in och lasta manuellt.
– Det behövs något slags konsensus i branschen om vilken standard som ska gälla, säger Eva Bergsten.
Tanken är att förslagen i rapporten ska leda till konkreta förbättringar av arbetsmiljön. Forskarna har sökt nya anslag för att kunna följa genomförandet och stödja företagen i arbetsmiljöarbetet.