Skadliga partiklar i inandningsluften är ett problem både i arbetslivet och på gymnasieskolornas yrkesprogram. Men genom att mäta halterna och sedan visualisera det genom grafer som visar vilka arbetsmoment som innebär högst exponering, kan arbetsmiljön bli bättre.
En gymnasieelev står vid en vertikalputs och putsar ett trästycke. På ryggen har han en ryggsäck som innehåller ett mätinstrument som i sin tur är kopplat till en slang som suger in luft från andningszonen. Eleven filmas samtidigt som sändaren i ryggsäcken skickar data till programmet PIMEX. Resultatet blir en film som tillsammans med en graf tydligt visar vid vilka arbetsmoment som exponeringen skjuter i höjden.
Projektet drivs av representanter från fackförbund och arbetsgivarorganisationer samt forskarna Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén och doktoranden Karl Gummesson från Högskolan Dalarna.
– Vi diskuterar vilka aktuella arbetsmiljöproblem som finns i våra branscher, det vill säga träbearbetningsföretag, teknikföretag och industrin. Eftersom exponeringen för kemiska ämnen varierar kraftigt med tiden och vi vill identifiera orsaken till toppar så valde vi att starta projektet, säger Ing-Marie Andersson.
Forskargruppen har besökt arbetsplatser som arbetar med trä, stenhuggning, plasttryck och läkemedel för att mäta luftföroreningar. De har även varit ute på hantverksprogrammet på två gymnasieskolor. På samtliga platser fanns skadliga toppar i inandningsluften. Toppar som kunde kapas genom ändrade rutiner. På en gymnasieskola räckte det till exempel med att montera tillbaka en kåpa på en slipmaskin för att mängden föroreningar skulle minska till noll.
– Arbetsgivare tror ofta att det kostar pengar att förbättra luften, men många gånger finns det väldigt enkla lösningar. Det kan handla om att använda utsugen oftare, att man bockar en plåt istället för att svetsa eller att man står på ett annat ställe och jobbar, säger Karl Gummesson.
En annan vanlig uppfattning är att dammet inte är så farligt.
– Trädamm till exempel, det är ju naturligt tänker många. Men vissa typer av trädamm är cancerklassat, säger Ing-Marie Andersson.
Projektets nästa utmaning är att sprida forskningsresultaten till branschen och skolorna. Ett antal filmer har tagits fram som visar luftföroreningar vid olika arbetsmoment. Regionala skyddsombud ska utbildas för att kunna föra kunskapen vidare, maskintillverkare har visat intresse och filmerna ska även finnas med i underlaget för maskinkörkortet. På de två gymnasieskolorna som varit med i studien ska man bland annat testa att sätta upp QR-koder vid maskinerna som länkas till filmerna.
– Ungdomarna kommer ju ut i branschen sedan så vi gör en stor insats för att utbilda och motivera dem, säger Ing-Marie Andersson.
Lär dig mer om Pimex-metoden på Gilla Jobbet