Dagens arbetsskadeförsäkring är rättsosäker och ojämlik. Det konstaterar Arbetsskadekommissionen i sin rapport som presenterades i dag.
Arbetsskadekommissionen vill se en mer rättssäker arbetsskadeförsäkring där kvinnor och män bedöms lika.
– Dagens system är oförutsägbart och leder inte till en enhetlig rättstillämpning. Det finns en tendens att kvinnor missgynnas. Det gäller till exempel kvinnor inom vårdyrken. De får i mycket lägre utsträckning ersättning för sina skador jämfört med män inom manligt dominerade sektorer som bygg och industri , sa kommissionens ordförande Björn von Sydow, när han presenterade den översyn av arbetsskadeförsäkringen som gjorts på uppdrag av branschorganisationen Svensk Försäkring.
Arbetsskadekommissionen vill därför inrätta en lista över sjukdomstillstånd som är relaterade till arbetslivet. Det systemet finns redan i Norge, Danmark och Finland.
– Men det är viktigt att göra en kontinuerlig revision så att inte listan blir föråldrad. Varje år bör man genomföra en översyn för att se hur forskningsläget förändrats. Det kanske finns anledning att lägga till något sjukdomstillstånd eller se till att mer forskning bedrivs på något område, sa Björn von Sydow.
Ett annat förslag är att införa differentierade premier så att företag där många skador sker får betala högre premier. De som har få skador kan enligt förslaget få rabatt.
– Det blir en ekonomisk drivkraft för arbetsgivare och arbetstagare att jobba med arbetsmiljöfrågor, sa Björn von Sydow.
I den efterföljande paneldebatten fick kommissionen beröm för att de lyft jämställdhetsfrågan. Men Malin Josephson, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen, var skeptisk till att man kan lösa problemet med en lista på arbetsskador.
– Inom byggnads och industrin har man mycket bättre företagshälsovård än inom vård och omsorg. Där har man koll på exponeringen och vilka skador det medför. En lista löser inte det, sa hon.
Även Claes Jansson, förbundsjurist vid LO-TCO rättsskydd var skeptisk till listan.
– Jag tycker det är ett dåligt förslag. Man tog bort det systemet 1977 för att det inte var bra. Det blev för statiskt och fick konsekvenser för arbetsmiljöarbetet eftersom man bara inriktade sig på sådana skador som fanns med på listan, sa han.