Trots ny lagstiftning är det fortfarande svårare för kvinnor än för män att få sin arbetsskada godkänd. Vetenskaplig bevisning väger alltjämt tyngst i bedömningen. Och kvinnor missgynnas eftersom bevisningen främst bygger på studier gjorda i mansdominerade yrken.
Att kvinnor och män tidigare har behandlats olika i arbetsskadeförsäkringen är känt. Försäkringskassan har försökt komma åt problemet genom att förbättra sina handläggningsmetoder och år 2002 ändrades dessutom lagstiftningen. Den nya lagen skulle utgå från en individuell helhetsbedömning, inte bara vad vilka skador som var vetenskapligt bevisade. Hänsyn skulle tas även till faktorer utanför arbetet. Ett godkännande skulle också kunna nås om flera läkare var överens om samma bedömning.
– Ett av syftena med lagändringen var att fler kvinnor skulle beviljas arbetsskada. Men så har det inte alls blivit, säger Malin Josephson, utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som för ett år sedan fick regeringens uppdrag att granska om arbetsskadeförsäkringen tillämpas ojämställt.
Resultatet av granskningen visar att både handläggare och försäkringsmedicinska rådgivare fortfarande lägger störst vikt vid vetenskaplig bevisning och att litteratursammanställningarna som används framför allt bygger på forskning från mansdominerade branscher. Granskningen visar också att ansökningar som får avslag generellt sett är sämre utredda än de som beviljas, och att ärenden ibland läggs ned direkt efter att yrke och diagnos konstaterats, utan att fler undersökning görs.
– Det är stora beslut att fatta och i praktiken blir det de försäkringsmedicinska rådgivarna som avgör ärendet. De vill också hålla sig till något konkret och då blir det den medicinska bevisningen. Och jag kan ha stor förståelse för det. Men resultatet blir att en större andel män beviljas arbetsskador. Samtidigt visar granskningen att när Försäkringskassan väl tar hänsyn till individers skilda förutsättningar så är det positivt för kvinnor, säger Malin Josephson.
I Sverige tillämpas ett så kallat generellt arbetsskadbegrepp, där vilka skador som helst i teorin kan godkännas som arbetsskador. Men praktiken ser alltså annorlunda ut, vilket ISF:s granskning också visar. Andra länder har andra lagar och Malin Josephson pekar på Danmark som istället har en lista över sjukdomar och exponeringar som kan ge ersättning. Utöver de listade diagnoserna kan fall prövas ändå, men då av en partssammansatt kommitté med representanter från olika myndigheter.
– Som försäkrad ska man veta vad man är försäkrad för och om man har en rimlig förutsättning att få arbetsskadeersättning. Om många utredningar görs bara på yrkestitel och den försäkrade inte vet om det – då behandlas man inte på lika sätt oavsett yrke och oavsett sjukdom, säger hon.
Fakta
I ISF:s granskning ingick 99 beviljade arbetsskador, 19 för kvinnor och 80 för män, samt 118 avslag, 63 för kvinnor och 55 för män.