I en ny rapport ger Statens folkhälsoinstitut flera förslag på hur hälsan i arbetslivet kan förbättras. Förslagen är främst inriktade på att fler ska kunna må bättre, snarare än att sjukdomar och olycksfall ska förebyggas.
Antalet anmälda arbetsolycksfall och arbetssjukdomar har minskat de senaste åren, liksom andelen personer som rapporterar arbetsorsakade besvär. Däremot uppger många att det finns psykosociala problem på arbetsplatsen, till exempel samarbetssvårigheter, oro för att förlora jobbet eller brist på utvecklingsmöjligheter.
– Enligt Folkhälsoinstitutet upplever 40–50 procent av de tillfrågade exempelvis höga arbetskrav, lågt inflytande eller lågt socialt stöd på sina arbetsplatser. Det är i linje med undersökningar från Arbetsmiljöverket och SCB. Siffrorna skiljer sig mycket mellan olika arbetsgrupper, men sammantaget ger de en signal om att detta är ett område som är viktigt att titta vidare på och vart insatser bör riktas, säger Stig Vinberg som arbetat med Folkhälsoinstitutets rapport ”Hälsa i arbetslivet”.
Rapporten är ett av 21 kunskapsunderlag som ligger till grund för ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” som Statens folkhälsoinstitut presenterade för regeringen i november 2010. Den ger fördjupad kunskap och information inom folkhälsans målområde 4 – hälsa i arbetslivet – och publiceras nu separat.
– Tillsammans visar förslagen i rapporten hur satsningar på främst nationell nivå kan leda till bättre hälsa i arbetslivet. Till exempel kan samverkan mellan olika politiska områden och myndigheter bidra till att tydligare kunna se hur folkhälsa, arbetsmiljö, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar tillsammans påverkar hälsa och arbetsvillkor, säger Stig Vinberg.
Sju förslag för bättre hälsa i arbetslivet
- Utveckla indikatorer för att följa upp hälsa och hälsofrämjande insatser i arbetslivet
- Öka implementeringen av modeller för att skapa hälsofrämjande organisationer
- Utveckla företagshälsovårdens roll för ökad hälsa i arbetslivet
- Förstärkt kunskapsförmedling
- Ny modell för arbetsmiljötillsyn
- Förändrad personalekonomisk redovisning
- Ökad kunskap och mer omfattande utbildning om arbetsmiljö
Läs rapporten