Så kallade whistleblowers som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats får sämre skydd om förslaget om att införa sanktionsavgifter istället för straff vid arbetsmiljöbrott blir verklighet. Det skriver LO i sitt remissyttrande.
I dag kan brott mot arbetsmiljölagen straffas med böter eller fängelse. Men i en utredning som presenterades i somras ska i stället sanktionsavgifter användas vid arbetsmiljöbrott. Straffsanktioner ska endast finnas kvar för ett fåtal överträdelser, såsom minderårigas arbete, borttagande av skyddsutrustning och anmälningsskyldigheten vid allvarliga tillbud.
Enligt LO kan förslaget leda till att skyddet för personer som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats blir betydligt sämre. I dag är så kallade whistleblowers skyddade enligt regeringsformen, om brottet som arbetsgivaren har begått kan leda till böter eller fängelse.
– Tar man bort straffsanktioner och i stället använder sanktionsavgifter försvinner skyddet. Då kan den som larmar om missförhållanden få sparken för att han eller hon anses illojal. Skyddet för whistleblowers är redan lågt idag och nu kan det bli ännu lägre, säger Sten Gellerstedt, utredare på LO.
Sten Gellerstedt anser också att utredningen missar det preventiva syftet med att ha straffsanktioner.
– Syftet är inte att bestraffa utan att avskräcka från att begå brott. Tänk om skattebrott inte var olagligt till exempel. Om den som begår ett skattebrott bara får en varning hade betydligt fler gjort det, säger han.
Anledningen till att utredningen vill införa sanktionsavgifter vid arbetsmiljöbrott är att det nuvarande systemet ses som ineffektivt eftersom få arbetsgivare blir dömda för arbetsmiljöbrott. Många ärenden läggs ner i brist på bevis och när de väl leder till åtal blir påföljden ofta ett lågt bötesstraff. Men den bilden håller Sten Gellerstedt inte med om.
– Sedan 2008 finns en särskild åklagarenhet som bara sysslar med arbetsmiljöbrott. Förra året kom de igång på allvar med sitt arbete. Dessutom har polisen blivit bättre på att hantera den här typen av brott, säger han.
Han får medhåll av Eva Kovar, jurist på Svenskt Näringsliv. Hon håller inte heller med om att de flesta utredningar om arbetsmiljöbrott läggs ner i brist på bevis.
– Åklagarna använder sig i mycket större utsträckning av företagsbot. Man måste fortfarande bevisa brott men man slipper utpeka personer. Det gör det så mycket lättare och effektivare att komma åt företag som begår brott. Den aspekten har utredningen missat, säger Eva Kovar, jurist på Svenskt Näringsliv.
Hon anser också att införandet av sanktionsavgifter skulle leda till rättsosäkerhet eftersom Arbetsmiljöverket får mycket större befogenheter att avgöra vilka brott som ska leda till sanktionsavgifter och för vem. Enligt det systemet finns ingen möjlighet för företagen att få skuldfrågan prövad i en rättslig instans.
Om utredningens förslag blir verklighet träder de i kraft 1 juli 2013.