Varje satsad krona ger två tillbaka

  • Text: Margareta Edling  |  
  • Publicerad: 2011-09-15

Arbetsmiljökongress Nu är det bevisat - det lönar sig att att förebygga ohälsa och olycksfall. Varje satsad krona ger drygt  två kronor tillbaka. Det visar en ny undersökning gjord av den internationella socialförsakringsföreningen ISSA.

‒ Prevention är lönsamt för företagen, inte bara för individen och för samhället, konstaterade generalsekreterare Hans-Horst Konkolewsky, när studien presenterades på en arbetsmiljökongress i Istanbul i veckan.

Att anställda tjänar på att slippa skadas eller bli sjuka av jobbet är självklart. Likaså att det finns stora pengar att spara för samhället på färre arbetsolycksfall och minskad arbetsrelaterad ohälsa. Men för att satsningar på förebyggande ska hålla i längden kan även en mindre “fin”fråga behöva ställas: Lönar de sig för företagen i ett mikroekonomiskt perspektiv?

Och svaret är ja. Det levereras i en rapport från ISSA (International Social Security Association) som lades fram på den nittonde världskongressen om hälsa och säkerhet i arbetslivet, som pågår denna vecka i Istanbul.

I en internationell undersökning, där 15 länder ingår (bland annat Sverige), har chefer, controllers, arbetsmiljöansvariga och företrädare för de anställda intervjuats. De har fått uppskatta vad satsningarna på förebyggande arbetsmiljöarbete kostar och vilken ekonomisk utdelning de ger. 300 företag som hade egna erfarenheter av förbyggande insatser ingår. 

Studien visar att företagens ekonomiska avkastning är mer än dubbelt så hög som deras kostnader.

‒ Varje satsad euro, dollar eller turkisk lira ger i genomsnitt 2,2 tillbaka, sa Walter Eichendorf, ISSA. Var hittar man annars en sådan ekonomisk avkastning?
En inledande undersökning bland tyska företag gav liknande resultat. Där var den ekonomiska utdelningen 1,6.

I genomsnitt kostar de förebyggande insatserna 1 334 euro per anställd och år, enligt den internationella studien.  Snittavkastningen uppskattas till 2 940 euro per år. Det verksamheterna tjänar på – i reda pengar – är att de anställdas motivation ökar, att arbetsmijöförbättringarna gynnar företagens image och att  de slipper avbrott i produktionen på grund av olycksfall, tillbud och liknande.

Störst ekonomisk avkastning ger förebyggande hälsoundersökningar och specialinriktad utbildning/träning. Avkastningen uppstår i bägge fallen genom att de anställda blir nöjdare och mer motiverade. Satsningar på personlig skyddsutrustning, som leder till färre störningar i produktionen, ger också mycket tillbaka.

Företagen i studien anser att arbetsmiljöarbetet är viktigt och har effekt. De värderar det till i genomsnitt omkring 4,5 på en  sexgradig skala.

Den globala ekonomiska krisen har ökat pressen på många verksamheter att minska sina kostnader också på arbetsmiljöområdet.

‒ Budskapet är  att det ekonomiskt förnuftigt att satsa på förbyggande kommer i precis rätt tid, sa Hans-Horst Konkolewsky på konferensen.

Fakta

Undersökningen The return on prevention: Calculating the costs and benefits of investments in occupational safety and health in comapanies är gjord av Internationella socialförsäkringsföreningen (ISSA) och två tyska socialförsäkringsorgan. En sammanfattning kan laddas ner från www.issa.int De återkommande världskongresserna om säkerhet och hälsa i arbetet arrangeras av Internationella arbetsorganisationen ILO och socialförsäkrinringsorganet ISSA.
artikelkommentarer

Kommentarer

Det är alltid kul att hitta forskning som faktiskt pekar på det man försökt övertala "alla" om. Jag har flera gånger sagt att det är mer lönsamt att investera i humankapitalet, då förräntningen är överlägsen alla andra investeringar, och dessutom så delas "förräntningen" upp på flera "konton", vilket ger effekt på såväl arbets- som privatlivet.

Nu så kommer det en "spännande" tid, när i stort sett alla skall försöka "tjäna pengar på eländet". Här kommer nog konkurrensen att hårdna mellan alla "aktörer", som med alla tillgängliga medel kommer att försöka framstå som den "ultimata" lösningen?

Mitt råd är att man inte "stirrar sig blind" på alla "guldkantade teorier" som bevisligen inte gjort någon som helst skillnad när de fått vistats i verkligheten ett och i bästa fall två tag.

Många känner sig nog kallade, men få blir utvalda. Detta pga. att referensmaterialet man tillhandahåller ger möjligheter till olika tolkningar, Ni känner säkert till den här "klassikern" - om glaset är "halvfullt" eller "halvtomt"... Det finns säkert lika många "villfarelser" som det finns olika "modeller/ tekniker". Alla naturligtvis utformade efter det egna behovet.
En fråga man måste ta ställning till, är vad man skall/bör/kan fylla upp "tomrummet" med?

Jag är öppen både för förslag och samarbete, med en modell som är mest känd under begreppet "sunt förnuft".
(För att förhindra att någon upplever min kommentar som "kränkande", vill jag bara konstatera, att alla "pratar om och menar sig besitta" sunt förnuft. Det har jag inget att säga något om, men är det inte dags att börja använda denna "förmåga" på ett "konstruktivt" sätt, istället för att använda det "bara som referens")
Kontaktuppgifter återfinns på hemsidan.

Kommentera artikel
(?) Jag godkänner villkoren
Majstressen

Hur har du det på jobbet i maj?




Se resultatet
Pressgrannar

Hjärtfel ökar vid skiftjobb
Dagens Nyheter

Umeåskolor anmäler inte elevernas olyckor
Västerbottens-Kuriren

Alkolås på Sveriges Radio
Journalisten

(2012-05-22)

 

Senast kommenterade
Kommentarsbubbla
Karin Lindholm - 17 maj
Det är bra att kvinnors arbete visas upp. Att jobba i hälso-och sjukvård ...
Kommentarsbubbla
Conny - 17 maj
Här pratas enbart om mobbing utförd av chefer och hur dåliga dom är.
Kommentarsbubbla
Carro L - 16 maj
Men vilken märklig slutsats! Resultatinriktat, kostnadsjakt och ansvar är ...