Mobbning och stress, men också buller och olycksfall. I skolans värld finns många arbetsmiljörisker. Nu startar standardiseringsorganet SIS en process för att ta fram ett ledningssystem för just skolans arbetsmiljöarbete.
Skolan är en stor och mycket speciell arbetsplats. Arbetsmiljöarbetet är komplicerat, eftersom det ska omfatta både olika personalgrupper och över en miljon elever - sårbara just för att de är unga. Eleverna berörs i högsta grad av arbetsmiljöfrågorna trots att de inte är anställda.
De olika standardiserade ledningssystem som finns, för till exempel kvalitets- eller arbetsmiljöarbete, är inte riktigt anpassade för skolan, konstaterar Marcus Ihre, projektledare på SIS, Swedish Standards Institute.
– Visst kan de användas, men de kräver mycket tolkning. Elever kan till exempel inte behandlas som vuxna anställda, så man måste jobba på ett annat sätt i skolan.
Ledningssystem i skolan behöver påminna om dem som används på trafikområdet, menar han.
– Systemen måste vara så säkra att de tål att individer gör lite misstag eller dumheter. De bör också kunna överleva chefsbyten, eftersom omsättningen på skolledarposterna är ganska stor. Risken är annars att arbetsmiljöarbetet inte hinner bära frukt, därför att för mycket förändras med täta mellanrum.
Det nya ledningssystemet är tänkt att omfatta både psykosocial och fysisk arbetsmiljö. Trivsel, hälsa, trygghet och säkerhet är några av nyckelorden. Gränsen dras vid själva pedagogiken.
– De pedagogiska verktygen och studieresultaten ska vi inte gå in i. Samtidigt vet vi att arbetsmiljöfrågorna är en förutsättning för att man ska kunna jobba med pedagogiken, säger Marcus Ihre.
Efter ett och ett halvt års förberedande diskussioner anordnar SIS nu en konferens i Stockholm i veckan. Företrädare för Arbetsmiljöverket, skolmyndigheter, forskare och olika skolhuvudmän kommer att belysa olika sidor av skolans arbetsmiljö. Avsikten är att bilda en kommitté som går vidare med standardiseringsarbetet.
– Vi ser det som ett upprop, säger Marcus Ihre.
Om resultatet också blir en ny ISO-standard och ett system för extern certifiering, återstår att se. Att införa något som innebär nya kostnader för kommuner och friskolor skulle kunna bli kontraproduktivt, enligt Marcus Ihre.
– Frågan om certifiering handlar om vilka behov som finns, säger han. Många skolor har en tradition av att följa och utvärdera varandras arbete, som man kanske kan bygga vidare på.