Ny forskning visar att mögel finns överallt och att det sannolikt inte bara är levande mögelsporer som gör människor sjuka. Även osynligt dött mögel kan ge samma besvär. Det döda möglet syns inte med vanliga mätmetoder men kan spåras med DNA-teknik.
Dan Norbäck är forskare vid Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och har under många år forskat om sjuka hus och möglets påverkan på människor. I en nyligen avslutad studie har förekomsten både av levande mögelsporer och dött mögel undersökts i 21 skolor i Sverige, Danmark, Frankrike, Italien och Norge. Det döda möglet spårades med DNA-teknik, samma teknik som poliser använder för att säkra spår på brottsplatser. När det gäller mögel ger ett enkelt dammprov svar både på hur mycket mögel som finns på platsen men också vilka olika mögelarter som finns.
– Tidigare har man trott att det antingen finns eller inte finns mögel i hus, men nu vet vi att det finns mögel överallt, och då menar jag överallt. Den stora poängen med DNA-tekniken att den ger så mycket information oavsett om möglet lever eller inte. Vi får mycket större precision. Och det visar sig också att de mögelarter vi trodde var mest problematiska kanske inte är så farliga, medan andra arter som vi trodde var mindre farliga visar sig orsaka mer besvär, säger Dan Norbäck.
I skolstudien mättes även elevernas hälsa och förekomsten luftvägsbesvär, eksem och snuva. Resultatet visade att ju mer mögel de utsattes för – levande eller dött – desto mer hälsoproblem hos barnen. Faktumet att dött osynligt mögel finns överallt och dessutom kan ge samma hälsoproblem som mögelsporer, ger behov av nya riktvärden och nya arbetsmiljö- och innemiljöstandards. Dessutom behövs nya mätmetoder, eftersom de gängse metoderna hittills byggt på mängden levande mögelsporer, enligt Dan Norbäck.
– Men än så länge är vi bara i början av forskningen och det finns färre än tio studier i hela världen gjorda. Vi behöver nog 30-40 studier i olika länder och olika klimatzoner innan vi kan säga vad som är farligt och inte farligt. Det är kanske fem till tio år dit, säger han.
Men det som DNA-tekniken inte berättar är varifrån möglet kommer. Mögel kan komma både inifrån själva byggnaden eller utifrån, genom till exempel löv som multnar. För att få reda på mer måste prover tas från till exempel väggar, tak och ventilationsfilter.
– I Sverige är det i många fall skolor och förskolor som har problem. Förskolan byggdes ut under 1970-talet och det visar sig att mer än en tredjedel av alla förskolor idag har fukt och mögelskador. Och vi vet att risken för astma och andra luftvägsbesvär är ungefär fördubblad om man i bostaden har synliga fukt- eller mögelskador, säger han.