Mer än var tredje långtidssjukskriven tror sig inte kunna jobba kvar i yrket av hälsoskäl. Även bland personer med färre sjukdagar är oron stor, visar årets Jobbhälsobarometer.
Nästan åtta procent av samtliga anställda tror inte att de kan arbeta kvar i sitt yrke om två år på grund av hälsoproblem. Det visar Jobbhälsobarometern, ett samarbete mellan Föreningen Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex.
Störst är oron bland dem som varit sjukskrivna i mer än 90 dagar. Av dem uppger 37,3 procent att de troligen inte kan fortsätta i sitt yrke. Bland dem som haft 15-30 sjukdagar tror nästan var femte, 18,8 procent, att de inte kan arbeta kvar.Det finns ett tydligt samband mellan hur personerna i undersökningen upplever sin arbetsmiljö och hur de ser på möjligheterna att fortsätta i yrket. 14,4 procent av dem som upplever sin arbetsmiljö som dålig tror att de måste sluta, mot 4,4 procent av dem som tycker att arbetsmiljön är bra.
– Jobbhälsobarometern bekräftar att det finns en stor oro för ohälsa som är kopplad till arbetsmiljö. Den viktigaste slutsatsen av undersökningen är att vi måste sätta hårdare tryck på arbetsgivarna att genomföra åtgärder på arbetsplatserna tillsammans med företagshälsovården, säger LO:s vice ordförande Ulla Lindqvist.
Ett av LO:s krav i avtalsrörelsen är att omställningsförsäkringarna ska gälla även för långtidssjukskrivna.
– För dem som inte kan vara kvar i sina yrken behövs både rehabiliteringsverksamhet på arbetsförmedlingen och omställningsstöd, säger hon.
Även Unionen vill att trygghetsråden ska utvidga sin roll till att hjälpa långtidssjuka med omställning. Kravet förs fram i årets avtalsrörelse och var även med i de diskussioner som fördes om ett nytt huvudavtal under 2009.
– Vi vill att Trygghetsrådets verksamhet ska bli mer flexibel, och Jobbhälsobarometern visar att det behövs. Ett annat intressant resultat är sambandet mellan arbetsmiljön och tron på att kunna fortsätta i yrket. Jag har en förståelse för att människor inte är så optimistiska med tanke på att jag sett så få exempel på arbetsanpassning. Å andra sidan gör bra arbetsmiljö helt uppenbart nytta, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Unionen.
Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, menar att Jobbhälsobarometerns resultat inte är förvånande när det gäller personer med långa sjukskrivningar.
– Däremot skulle jag gärna vilja veta mer om varför unga människor är så pass oroade över sin hälsa. Det borde man titta närmare på.
Svenskt Näringsliv har valt att inte driva frågan om att koppla omställningsförsäkringen till sjukdom.
– Vi hoppas att rehabiliteringskedjan ska fungera för människor som behöver byta arbetsuppgifter och yrke. Det är viktigt att utvärdera och se vad den ger innan vi börjar se på andra åtgärder.
FAKTA
Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med drygt 3 700 förvärvsarbetande svenskar i åldern 20-65 år, genomförda i maj och juni 2009. Mest oroliga över sin hälsa är personer i den äldsta åldersgruppen, över 56 år, följt av de allra yngsta. I åldersgruppen 20-30 år tror 7,3 procent att de av hälsoskäl inte kan arbeta kvar i sitt yrke om två år, vilket kan jämföras med åldersgruppen 31-40 år där bara 4,4 procent har samma oro.
Mest optimistiska om sina möjligheter att jobba kvar är de som arbetar inom handel, bygg och finans. Störst är oron inom personliga och kulturella tjänster (där hotell, restaurang och turism står för en stor del av de sysselsatta), industri och utbildning.
Jobbhälsobarometern kan läsas på http://www.foretagshalsovard.se/