Föreningen Stopp jobbar mot kränkande särbehandling. Det är en
stödförening som tar emot mejl och telefonsamtal från människor som drabbats av mobbning, i 99 fall av 100 är det på arbetsplatsen.
– De flesta som hör av sig hit vill att någon lyssnar på vad de varit med om. De vill bli bekräftade och trodda, säger Linda Mathiasson som är medlem i Föreningen Stopp.
Kränkande särbehandling kan vara att bli fråntagen arbetsuppgifter utan att få information om det, ifrågasatt i det man gör eller att tilldelas meningslösa arbetsuppgifter. Det kan också vara att alla tystnar när du kommer in i
ett rum.
– Det är lätt att tänka att det är ens eget fel. Men det gäller att tro på signalerna och känna efter. Kränkande särbehandling är något som berör hela arbetsplatsen och miljön där, inte bara den som är utsatt.
Linda Mathiasson säger att det gäller att våga lyfta problemet. Den som trakasseras bör tala med sin chef eller med skyddsombudet och i stället för att säga ”Det förekommer mobbning här” kan man säga att ”Stämningen här är inte så bra”. Den upplevelse och känsla man har är ens egen och ingen kan säga att den är fel.
– Eftersom det är ett arbetsmiljöproblem kan skyddsombudet eller det regionala skyddsombudet anmäla kränkande särbehandling till Arbetsmiljöverket. Det handlar om en arbetsplats som mår dåligt. Föreskriften (AF 1993:17) handlar om kränkande särbehandling.
Vad kan då chefer eller kollegor till den som drabbas göra för att vara ett stöd?
– Våga stå upp för personen hela vägen. Det underlättar för den som drabbats att det finns någon som tror på dig och står vid din sida.
Majoriteten av dem som vänder sig till Föreningen Stopp är kvinnor. Men det innebär inte att män inte drabbas snarare tror Linda Mathiasson att det handlar om att männen byter jobb i stället.
Under telefonjourerna ringer människor för att berätta sina historier och ibland ställs också frågan ”Kan en arbetsgivare göra så här?”
– Vi har ingen juridisk experthjälp här utan kan lotsa vidare till ett nätverk som vi håller på att bygga upp. Däremot kan vi lyssna. Och vi försöker säga att det alltid finns minst en sida till av saken och hjälper dem vidare tills nästa gång vi talas vid. Vi ber dem att ta kontakt med facket till exempel om de inte gjort det.
Graden av hur mottagliga de som ringer är beror på hur länge, hur mycket och på vilket sätt de blivit kränkta. Många av dem har fått diagnosen posttraumatiskt stressymptom eller utbrändhet.
Det finns ingen statistik på hur många som är sjukskrivna på grund av kränkande särbehandling.
Varför mobbar man?
– Makt, rädsla, avundsjuka, dåligt ledarskap kan vara några av orsakerna.
Linda Mathiasson tycker att medarbetare på en arbetsplats borde enas om gemensamma uppförandekoder. Det kan handla om hur man vill bemöta varandra och att alla tar ansvar för att säga till direkt när något händer.