Arbetsmiljöverket saknar statistik över hur vanligt det är att arbetsgivare kartlägger den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt visar Unionens Arbetsmiljöbarometer att bara tre av tio arbetsplatser arbetar systematiskt för att förebygga riskerna för arbetsrelaterad stress.
– I Arbetsmiljölagen finns inga krav på att genomföra till exempel medarbetarundersökningar. Däremot finns det allmänna råd om att göra det, säger Lars von Ehrenheim, kansliråd på arbetsmarknadsdepartementet.
Men dessa råd verka arbetsgivarna följa dåligt, enligt fackförbundet Unionen.
Belastning och stress hör ihop
Lars von Ehrenheim menar att sjukskrivningar som beror på belastningssjukdomar och de som har med stress att göra hänger ihop.
– Ett stort problem inom exempelvis vård och omsorg är att många arbetsplatser är underbemannade. När man jobbar under stress är det lätt att man lyfter på fel sätt och då kan det uppstå belastningsskador, som i sin tur kan öka känslan av stress.
En rapport från Arbetsmiljöverket från 2007 visar konsekvenserna av ett slimmat arbetsliv. Många yrkesgrupper upplever att de har för mycket att göra. Bland grundskollärare, chefer och förskollärare gäller det över 70 procent. Ungefär lika hög andel grundskollärare och vårdpersonal anger att de har psykiskt påfrestande jobb.
Många hinner inte med återhämtning. Arbetsmiljöverkets rapport visar att mer än två tredjedelar av alla lärare och chefer ofta hoppar över lunchen och tar med jobbet hem. Dessutom tycker många lärare och personal inom vård och omsorg att de inte kan påverka sin arbetstakt.
Förebygga hälsorisker
Det är också i de här grupperna sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa är höga.
– Stor vikt måste läggas vid att uppmärksamma och förebygga hälsoriskerna med att alltid vara tillgänglig och ständigt uppkopplad i alltmer anorektiska organisationer. De brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet som Unionens undersökning visar på måste åtgärdas, säger Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande.
Lagom arbetsbörda
Paradoxen – och kanske möjligheten – är att ungefär samma grupper känner störst meningsfullhet i jobbet. Den slutsats som arbetsgivare skulle kunna dra är att det finns möjligheter minska sjukskrivningarna genom att se till så att medarbetarna har lagom arbetsbörda, som forskaren Bosse Angelöw säger i artikeln Tydliga strategier är viktiga för att skapa friskare arbetsplatser.
Viktigt med tidiga insatser
Föreningen Svensk Företagshälsovård har länge lobbat för tidiga rehabiliteringsinsatser, helt enkelt för att ju längre en person är sjukskriven, desto svårare har hon att komma tillbaka till jobbet. Därför är vd Lars Hjalmarsson nöjd med den del av de nya sjukskrivningsreglerna som innebär att rehabiliteringsinsatser ska sättas in tidigare.
Föreningens senaste Jobbhälsobarometer (januari 2010) visar att en tredjedel av de långtidssjukskrivna tror att de inte kommer att komma tillbaka till arbetslivet. Det är ett uttryck för att det är viktigt med tidiga insatser.
– Det är hälsosamt att vara sedd, hörd och behövd på jobbet och motiverade medarbetare är friskare, säger Lars Hjalmarsson.
Hans bild är att ganska många arbetsgivare genomför medarbetarundersökningar, men att de har svårt att fånga upp problemen och se vilka som mår dåligt. Där anser han att företagshälsovården har en viktig roll att spela.
– Medarbetare kan rapportera sjukskrivning direkt till företagshälsovården, som tar kontakt med den sjuke inom några dagar. Då får man tidiga indikationer på hur folk mår och man kan agera snabbare när något är inte fungerar på en arbetsplats, säger Lars Hjalmarsson.