Hans ryggskada och sjukfrånvaro blev startskottet för ett aktivt arbets­miljöarbete på SmurfitKappa i Eslöv. Huvudskyddsombudet Ole Hedensted förde in de mjukare värdena på fabriksgolvet.

Ute på skånska slätten strax innan Eslöv viftar Ole Hedensted in oss från den kalla höstvinden. Vi bjuds in i fabriksvärmen från SmurfitKappa som tillverkar lådor, till exempel bag in box, vätskehållaren av plast och maskiner för resning och packning av lådor.

Innanför entrén är det rakt på sak. En stor tavla med säkerhetsinstruktioner: Hörselskydd, skyddsväst och särskilda skyddsskor på, ringar och klockor bort, se upp för truckar, stäng mobilen. Plus ett förhör att man har läst och förstått, nästan innan man hunnit hälsa.

En tavla intill berättar att här inte har skett någon olycka på 160 dagar. Före dess var det 980 fria dagar, men så inträffade en skärskada som innebar frånvaro minst en arbetsdag, och man fick börja om från början.

Här är verkligen fokus på skydd och säkerhet.

– Ja, de fysiska arbetsmiljöfrågorna är fast förankrade och på plats. Nu har vi växlat fokus mer på psykosociala insatser, säger Ole Hedensted, en stor man med skägg, fast blick och ett välkomnande handslag.

Ole Hedensteds arbetslivshistoria började med att Eslövsgrabben i brist på andra idéer och intresse för vidare studier började arbeta på ortens pappersindustri. Han stortrivdes och fick testa olika sorters arbetsuppgifter, och under fem år var han arbetsledare för ett arbetslag. Det tog slut när företaget/koncernen ändrade från linjestyrd till en platt arbetsorganisation. Ett stort ansvar för produktionen har nu lagts på teamen som utser sin teamledare och det roterande uppdraget som samordnare.

I samma veva , vid år 2000, drabbades Ole Hedensted av diskbråck med svåra komplikationer, bland annat känselbortfall i ena foten, så kallad droppfot. Han var sjuk i nio månader, och reagerade starkt på att ingen från arbetsledningen hörde av sig.

– När jag började arbeta igen hade jag en helt annan känsla för sjukfrånvaro, en empati för dem som var sjuka, säger han. Det finns en stark önskan om kontakt hos de flesta sjuk­skrivna, det är jag övertygad om.

Ole Hedensted engagerade sig tidigt fackligt i grafikerklubben, tidvis var han skyddsombud. När han återvände efter sjukdomen sökte klubben precis efter ett huvudskyddsombud och han fick frågan om han var intresserad.

Under fem månader arbetstränade han som huvudskyddsombud innan han började arbeta på halvtid. Under alla åren därefter har orken räckt till fyra timmars jobb, sedan krävs återhämtning och fysisk träning resten av arbetsdagen.

Engagemanget från Ole Hedensteds sida har medverkat till utvecklingen av arbetsmiljöarbetet på företaget. Med hans egna ord har det gått från ”skruv och mutterfrågor” till ”mjuka värden”, mycket för att hans intresse väckts för den psykosociala miljön. I grunden finns en företagskultur med mycket dialog och tilltro till medarbetaren.

Den irländska ägardelen Smurfit har fört in ett starkt säkerhetstänkande, medan den holländska Kappa har starkt fokus på personalfrågor. Medvetenheten om olycksriskerna är hög inom koncern.

– Alla skador, olyckor och de större tillbuden ska rapporteras hela vägen till koncernstyrelsen och arbetsmiljön ska vara första punkt på alla styrelsemöten, säger Ole Hedensted. I sin tur återrapporteras alla beslut hela vägen ut i fabriken.

Det sker genom ett skyddsarbete som är väl organiserat med ett huvudskyddsombud och nio skyddsombud, fyra skyddsronder och ett skyddskommittémöte per kvartal. Årligen hålls fyra träffar för skyddsombud, fyra möten med en partsammansatt grupp som stämmer av ronderna och förbereder skyddskommittémöten samt fyra möten om hälsa och skydd på företagsnivå med avdelningschefer och skyddsombud.

Ole Hedensted visar runt på fabriken som är mycket automatiserad med förarlösa transfervagnar som kör wellpapp längs gångarna, mas­kiner som formar lådor och som trycker bild och text. Men manuellt arbete förekommer fortfarande, till exempel packning av lådorna. Mycket sker vid löpande band i form av repetitivt arbete.

Riskerna för skador är uppenbara. De ergono­miska riskerna, liksom bullerproblemen har företaget uppmärksammat sedan länge. Nu är fokus på kläm- och skärskador.

Ole Hedensted stoppas ständigt upp av arbetskamrater som vill prata om den senaste idén: 20 anställda har nyligen utbildats till samariter genom en första hjälpenkurs för att kunna ta hand om akuta och mindre skador. Nu ska de själva välja bästa plats för förbandslådan så att alla hittar den när det gäller.

En hel del av förändringarna hör samman med den nya organisationen.

– Mycket satt i väggarna, många har jobbat här lång tid av sitt liv. Därför behövdes ett förändrat arbetssätt, säger Ole Hedensted. När vissa maskiner sattes i malpåse för att börja använda de andra mer effektivt, blev saknaden efter ”min” maskin stark, folk hade separationsångest. Nu har vi arbetsrotation, bredare kompetens i teamen och ett friskare och mer socialt arbetsliv eftersom fler lärt känna varandra.

Ett exempel på de psykosociala inslagen är ett program mot alkohol och droger som Ole Hedensted utvecklat tillsammans med fack och arbetsgivare. Alla anställda har gått heldagskurs om alkohol, och sedan ytterligare en halvdag om kopplingen mellan droger och stress.

– Förr var flera skeptiska mot de mjuka värdena. Kursen mötte på motstånd, de tyckte det var trams och deras ensak. Men nu är det helt normalt att prata om känslor och utbrändhet och söka vård för problem.

Ett annat exempel är Hälsans stig i en korridor på fabriken. Den skapade han och företagshälsovården när kontorsrum blev lediga och företagssköterskan flyttade in. Där får de an­ställda hälsovård i olika rum, såsom massage, sjukgymnastik och personliga råd från en samtalscoach. Efterhand har det blivit populärt att boka in tid för samtalsstöd.

– Ser man hela människan uppstår förtroende och trivsel. Alla ser att effekten blir mindre stopp i produktionen, bättre kvalitet och även en ökad produktion utan att den stressas fram.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. På fem år har sjukfrånvaron sjunkit från 10 till 2,4 procent och olyckorna är nästan borta. Eslövsfabriken har i konkurrens med de 330 andra globala företagen fått koncernens utmärkelse som bärare av det bästa hälso- och säkerhetsarbetet. Det ger fria händer. För det är inga koncerndirektiv som leder till bästa resultat.

– Nej, det handlar om skånskt och svenskt bondförnuft, säger Ole Hedensted. Vi har gjort en sjuårig resa till en hälsosammare fabrik, den ska vi fortsätta. Det finns alltid mer att göra. Det viktiga för mig är att inte hävda min prestige utan se resultaten som följden av ett lagarbete.