Samtal pågår
Regeringens reformering av sjukförsäkringssystemet är omdiskuterad. Lars-Arne Staxäng (m) hävdar att förändringarna gör det lättare för sjukskrivna att snabbt komma tillbaka till arbetslivet och ger arbetsgivare möjlighet att anställa långtidssjuka och förtidspensionärer. Veronica Palm (s) anser att sjuka kan tvingas att leva på socialbidrag och att arbetsgivaransvaret urholkas.
Sedan mitten av 1990-talet har sjukskrivningssiffrorna skjutit i höjden. Sverige är i dag ett av de länder i Europa som har flest antal sjukskrivna. Dessutom lever över halv miljon människor med sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades för förtidspension.
För att minska ohälsan och snabbt få människor tillbaka i arbete genomför den borgerliga alliansen nu en rad reformer i sjukförsäkringssystemet. En av de åtgärder som fått mest kritik är en tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning.
– Det fanns en massa brister i det gamla systemet och vi var inte nöjda med det. Men det som är fullständigt katastrofalt nu är att man skapar ett försäkringssystem där man medvetet låter människor kastas ur försäkringen, säger Veronica Palm, socialdemokratisk riksdagsman och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.
Garanti för jobb
Enligt de nya reglerna kan man få sjukpenning i maximalt 30 månader, det vill säga 2,5 år. Men att människor därefter måste vända sig till socialtjänsten för sin försörjning stämmer inte, säger Lars-Arne Staxäng, moderat ledamot i socialförsäkringsutskottet.
– Om en person har delvis nedsatt arbetsförmåga som inte är tillräcklig för att beviljas förtidspension är det meningen att det ska komma in en jobb- och utvecklingsgaranti.
Garantin, som är under utredning, är tänkt att börja gälla från den 1 januari 2010, samtidigt som de första personerna börjar bli utförsäkrade. Enligt en prognos från Försäkringskassan rör det sig i första hand om cirka 20 000 personer. Syftet med reformen är att återinföra en ordentlig försäkringsmodell. Sverige är det enda land i Europa som inte har någon tidsgräns för sjukersättning.
– Sjukskrivning har mer eller mindre blivit en kassa att ta till när man inte kunnat få ersättning från något annat håll. Nu försöker vi återföra det till ett riktigt försäkringssystem, säger Lars-Arne Staxäng.
Veronica Palm å sin sida tycker att det är allt för snäva tidsgränser för när arbetsförmågan hos den sjukskrivne ska prövas. Hon är också kritisk till att regeringen nu går mot en mer diagnosbaserad sjukpenning.
– Vi tycker att det är olyckligt att man går mot ett system där man mer tittar på vilka diagnoser man har och inte hur man som individ mår, säger Veronica Palm.
Hon menar att det kan vara svårt att sätta en tidsgräns för sjukskrivning, till exempel om man har mist en nära anhörig och behöver tid för att bearbeta sin sorg. Lars-Arne Staxäng anser att det behövs enhetliga riktlinjer för vissa sjukdomstillstånd, till exempel hur länge man ska vara hemma efter en hjärtinfarkt.
Flexibla tidsgränser
Läkarnas praxis för sjukskrivningar har länge skiljt sig åt i landet och det var inte länge sedan som Socialstyrelsen införde en ny vägledning för sjukskrivning. Däremot kan det behövas mer flexibla tidsgränser när det gäller sorgearbete, depression eller andra psykiska diagnoser, tycker Lars-Arne Staxäng.
– Just sorgearbete går det kanske inte att sätta riktlinjer för. Men det är inte alls säkert att det är bättre att gå hemma i sin ensamhet. Då kanske det är bra att snabbt komma tillbaka till sina arbetskamrater, om det är där det sociala stödet finns.
En tydlig skiljelinje mellan Veronica Palms socialdemokrater och Lars-Arne Staxängs moderater gäller synen på arbetsgivarens ansvar för de anställda. Veronica Palm tycker att regeringen urholkar anställningsskyddet, bland annat genom att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar efter sex månader slopas.
– Om man som arbetsgivare vet att det här är en människa som kommer att finnas kvar på mitt företag ganska länge, då är det säkert också lättare att göra aktiva rehabiliteringsinsatser och förändringar i arbetsmiljön som kan behövas för den här människan, säger Veronica Palm.
Underlätta anställning
Lars-Arne Staxäng menar att det snarare handlar om att underlätta för arbetsgivare att anställa långtidssjukskrivna och förtidspensionärer.
– Gör man arbetsgivarens ansvar så stort att han börjar fundera innan han anställer personen, då kommer de här människorna, som kanske har haft en historia med sjukskrivningar, aldrig in på arbetsmarknaden.
Skattesubventioner för arbetsgivare som anställer långtidssjuka och fribelopp för förtidspensionärer som börjar arbeta är andra åtgärder i alliansens arbetslinje.
– I alla de åtgärder som regeringen har gjort har de haft ett öga för de människor som kanske inte kommer i första hand för ett arbete och hur man ska få dem attraktiva för arbetsgivaren, säger Lars-Arne Staxäng.
Både oppositionen och alliansen har i sin syn på sjukförsäkringssystemet tagit intryck av Anna Hedborgs utredning som kom under förra mandatperioden. Hit hör bland annat att sätta in åtgärder i ett tidigt skede för att förebygga långtidssjukskrivningar.
– Gör vi inte det är det stor risk att människor aldrig kommer tillbaka till arbetslivet, säger Lars-Arne Staxäng.
Sjuka får jobba
Regeringen vill också satsa 3,4 miljarder kronor under tre år för att förstärka företagshälsovården och införa en rehabiliteringsgaranti. Men den satsningen har kritiserats för att vara allt för inriktad på sjukvård. Däremot är Veronica Palm och Lars-Arne Staxäng överens om att det bör vara möjligt att kombinera förtidspension med arbete.
– Vi tror att synen på människor måste vara att varje arbetad timme är viktig, både för individen och samhället. Är man psykiskt sjuk men klarar av att arbeta halvtid var tredje vecka, då är det bättre än att man går hemma hela tiden, säger Veronica Palm.
Hon, liksom Lars-Arne Staxäng, är inte främmande för att arbetsmarknadens parter får ett större ansvar i rehabiliteringsarbetet och för förebyggande insatser på arbetsplatserna.
– Arbetsmarknadens parter har ofta större kunskaper på lokal nivå. Men det måste finnas lagstiftning och stöd för insatser från Försäkringskassan, landstingen och Arbetsmiljöverket, säger Veronica Palm.
– Om en facklig organisation kan vara med i rehabiliteringsprocessen tror jag att det är av stort värde. De kan vara de enda som förstår vilka arbetsuppgifter som de anställda har och kan komplettera den biten som gör att man kan sätta in de rätta åtgärderna, säger Lars-Arne Staxäng.