Sträckbänken känns jätteskön, säger Bengt Israelsson. Fastspänd i fötterna och bakåtlutad i femton graders vinkel ligger han stilla på rygg i omklädningsrummet under några minuter av kafferasten.
Han är arbetsledare för ett tiotal anställda vid fastighetskontorets underhållsavdelning, snickare, murare och målare. Arbetet medför många tunga lyft och mycket arbete med armarna över axelhöjd.
Hälften av arbetsstyrkan har besvär från ryggar, nackar, skuldror, knän och höfter. De sträcker dagligen ut sig på hälsobänken under pauser i arbetet. Kroppen får avlastning och blodcirkulationen förbättras.
– Jag tillhör de 115 pionjärerna i kommunen som började pröva det här hjälpmedlet för sju år sedan. Det är till stor hjälp, säger Bengt Israelsson.
Bänkombudutbildning
Det var Kommunhälsan som kunde erbjuda anställda att pröva Svenska hälsobänken, en vippbräda som kan lutas upp till 30 grader bakåt. I dag används drygt ett femtiotal bänkar på olika kommunala arbetsplatser, i omklädningsrum, förråd, hälsorum eller avskärmade korridorer. Lika många utbildade bänkombud ansvarar för att kamraterna använder dem. Ett tjugotal bänkar finns för hemlån.
Två gånger varje år kallas bänkombuden till genomgångar och vidareutbildning vid Kommunhälsans friskvårdsenhet, Carpe Diem. Upprepade utvärderingar har visat att nästan alla upplever självträningen som positiv och att besvären minskar. Skador och sjukskrivningar förebyggs, samtidigt ger det avbrott i stressiga arbetsdagar.
Även chefen tränar
Vid Källtorpsgårdens äldreboende använder ett femtontal av drygt ett hundra anställda regelbundet bänken, som är placerad i ett hälsorum intill omklädningsrummet. De anställda uppmuntras att träna en timme i veckan på arbetstid.
– Mer än hälften av oss har belastningsbesvär. Vissa säger att de inte skulle klara av det slitsamma arbetet utan bänkträning. Chefen kommer ofta hit för att slappna av, säger bänkombudet Eva-Karin Johansson. Därefter instruerar hon lokalvårdaren Linda Kavlén, som inte kände till träningsmöjligheten, men tycker att det känns avslappnande och behagligt att sträcka ut sig efter flera timmars maskinstädning.
Gångfel ger besvär
Som komplement görs måna gånganalyser vid Carpe Diem. Det resulterar ofta i individuellt utformade, ergonomiskt riktiga iläggssulor i arbetsskorna. En utvärdering visar att mer än nittio procent har blivit kvitt besvär eller upplevt förbättringar.
– Många anställda står och går på hårda golv, framför allt kvinnor, varav en stor del är medelålders. Ett fel i fotställningen fortplantar sig uppåt i kroppen, konstaterar sjukgymnasten Jeanette Soprani.
En drivande kraft bakom den mångåriga satsningen på rygghälsovård är företagsläkaren Claes Lenngerd.
– Belastningsbesvär bland de kommunanställda är den överlägset vanligaste orsaken till förtidspension. Inom exempelvis lokalvården har sjukfrånvaron tidigare legat kring 60 dagar per år. Våra ergonomiska satsningar är mycket lönsamma, betonar han.
Riskgrupper kartläggs
I ett nystartat, treårigt projekt ska en kartläggning av arbetsmiljön för 400 lokalvårdare, vaktmästare och kökspersonal göras. De ska bland annat kostnadsfritt erbjudas en ergonomisk arbetsplatsbedömning, mätning av energikrav, konditionstest, gånganalys, arbetsskor med inlägg och tillgång till hälsobänk.
Även rekommendationer om organisatoriska förändringar kan bli aktuella.
– Vi kommer även att erbjuda utbildning i den enkla och effektiva McKenzie-metoden för egenbehandling av rygg- och nackbesvär, säger ergonomen Reijo Enholm.