Telefonmöten i stället för tjänsteresor och elektroniska fakturor är två sätt att bli klimatsmartare på jobbet. Men för att uppnå ett bra resultat ska miljöåtgärderna vara enkla att genomföra.

Om man vill arbeta för en klimatsmartare arbetsplats är det bra att börja med att göra en kartläggning för att se var de största energibovarna finns. Det kan leda till att man inledningsvis riktar in sig på en del av verksamheten, exempelvis hanteringen av fakturor. I andra fall kanske resorna i tjänsten är viktigast, eller det energikrävande fläktsystemet.

Papper förekommer ofta i stor mängd på kontor. Greger Henriksson, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) som studerat avfallshantering på olika arbetsplatser, menar att vi använder onödigt mycket papper på jobbet. Vanligen saknas det också kontroll över hur mycket papper som slängs.

– I många fall beställer man saker som inte kommer till användning. När man har haft en kurs på jobbet kanske blocken som blir över bara slängs bort, eller så man har inställningen enkelsidig utskrift på sin dator, säger Greger Henriksson.

Han anser att miljöåtgärderna bör vara praktiskt möjliga att genomföra på arbetsplatsen. Personalen ska också vara motiverad att förändra sitt arbetssätt. Problemet är att de regler som finns inom miljöområdet sällan når fram i den omfattning som behövs.

– Det är viktigt att hela personalen är delaktig i arbetet med miljöfrågorna på arbetsplatsen, och att man involverar olika personalkategorier. Som det är nu jobbar ofta de som tar om hand om soporna, vaktmästare och städare, separat från varandra, medan andra personalkategorier inte ens vet vad som händer med avfallet på jobbet när man lämnat det ifrån sig, säger Greger Henriksson.

I det här sammanhanget är det bra att veta hur den interna organisationen ser ut och hur man ser på förbättringsåtgärder på arbetsplatsen. Greger Henrikssons tips är att sätta ihop en arbetsgrupp på arbetsplatsen som sedan kan förmedla kunskap på de olika nivåerna.

– Jag tror inte att haken är att människor inte är tillräckligt miljömedvetna, utan att man inte vet på vilket sätt man ska omsätta detta i praktiken. Mitt intryck, efter att ha genomfört intervjuer på ett antal arbetsplatser, är att de flesta vill ha mer kunskap, säger han.

– Sedan får man inte glömma bort att man hela tiden har en massa saker som ska göras, vilket innebär att man kanske skjuter upp saker till en annan dag. Men miljöfrågorna måste kunna fungera till vardags.

Forskaren Åsa Moberg, på avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH, har undersökt hur stor klimatpåverkan skulle bli om alla i Sverige gick över till elektroniska fakturor. Det visade sig att man kunde undvika utsläpp motsvarande ungefär 40 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär 240 000 bilresor, tur och retur, mellan Stockholm och Göteborg.

Förutsättningen är att man varken behöver producera, trycka och distribuera några pappersfakturor, eller arkivera dem. Totalt handlar det om ungefär 1,4 miljarder fakturor per år i Sverige. I dag betalas ungefär hälften av fakturorna över internet.

– Om man inte använder pappersfakturor sparar man också in på produktionen av papper och kuvert. Men det är viktigt att man inte skriver ut de elektroniska fakturorna, säger Åsa Moberg.

– Man vinner även lagringsutrymme på arbetsplatsen, och kan klara sig totalt sett med mindre utrymme. Därmed sparar man på uppvärmningen av lokaler, tillägger hon.