Bra när flera språk talas på jobbet
Publicerat 22 februari 2016
Arbetsplatser bör acceptera att flerspråkiga medarbetare växlar mellan olika språk. En strikt språkpolicy kan begränsa kommunikationen, helt i onödan. Det anser Heike Havermeier, som nyligen lade fram sin avhandling om språkblandning på jobbet.
I dagens arbetsliv har allt fler anställda mer än ett språk i bagaget. På många arbetsplatser talas också fler språk än svenska därför att företaget har en internationell marknad eller ingår i en utländsk koncern.
Heike Havermeier, Göteborgs universitet, har i sin doktorsavhandling studerat hur kommunikationen går till på arbetsplatser där alla är flerspråkiga. Studierna gällde universitetsmedarbetare, som talade både svenska och tyska, men slutsatserna går att överföra till andra språk och arbetsplatser, säger hon.
Flerspråkiga medarbetar går fram och tillbaka mellan språken och blandar dem, såg hon. Den som pratar kan byta språk mitt i en mening, eller foga in ord från det ena språket i det andra. Det kallas kodväxling och följer fasta mönster.
– De flesta använder båda språken och kodväxlingen fyller olika funktioner. Man kan till exempel omedvetet växla språk för att visa att man citerar en annan person, inte uttrycker något som man själv tycker, säger Heike Havermeier.
De flerspråkiga medarbetarna använder på det här sättet hela sin språkiga repertoar. Det gör kommunikationen på arbetsplatsen bättre, är hennes slutsats.
– Om alla på ett företag kan flera språk, är det bra om de får utnyttja det.
Ibland har arbetsplatser språkliga riktlinjer, som säger att all intern kommunikation ska ske på engelska, eftersom det fungerar i alla delar av företaget och alla anställda förstår det. Policyn ger uttryck för tanken att man ska hålla språket "rent".
– Det är för korttänkt, eftersom det i många fall inskränker kommunikationen, säger Heike Havermeier. Om alla som är närvarande vid ett möte också kan ett annat språk, så går mycket förlorat om de måste prata engelska. Man vinner på att de kan växla mellan språken.
Situationen blir förstås annorlunda om någon arbetskamrat som är på plats inte behärskar båda språken. Då måste man vara medveten om det, så att inte den personen blir utesluten, säger hon. Men en policy som slår fast att alla ska tala ett visst språk på arbetsplatsen – det bör man ha bara om det verkligen gynnar verksamheten, anser hon.
– Det viktigaste är egentligen att inse att det är positivt med en stor språklig repertoar, säger Heike Havermeier. Det är inte fel att kodväxla. Det kan vara ett mycket smidigt sätt att kommunicera, om andra förstår. Det betyder absolut inte att man inte kan språket.
Margareta Edling
Mer om Mångfald
-
Språkträningen pågår hela arbetsdagen
Kompetens • Sedan äldreboendet Ametisten började jobba aktivt med språkombud och språkkaféer tycker medarbetarna att det har blivit roligare att gå till jobbet. Och de boende och deras anhöriga får en högre kvalitet på vården.
-
Språkträning på städföretaget ökade trivseln
Chef • Gerda Söderman, servicechef på ISS Facility Service, har genomfört en stor satsning på att öka sina medarbetares kunskap i svenska språket.
-
En av fem saknar policy för mångfald
Mångfald • Nästan en av fem arbetsplatser saknar riktlinjer för mångfald, HBTQ+ och inkludering. Det visar en ny undersökning.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många risker vid lövblåsning
Arbetssjukdomar • Många fastighetsbolag använder lövblåsare för att få bort grus, damm och löv. Men användningen är inte riskfri.
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.