Publicerad 12 februari 2015

Ryggvärk tredje vanligaste diagnosen

Ont i ryggen? Det har snart sagt alla haft någon gång. Ryggvärk är den tredje vanligaste diagnosen bland långa sjukskrivningar. Bakom smärtan kan det ligga ett otal olika förklaringar. Starka samband finns mellan vissa arbetsuppgifter och ryggbesvär.

Nästan alla har någon gång i sitt liv haft ont i ryggen. Det kallas på läkarspråk lumbago. Det finns både muskler, leder och ledband i ryggen som kan ge smärta, men vad det är som ligger bakom alla ryggbesvär vet inte vetenskapen alltid.

På akutmottagningar landet runt väntar ofta många onda ryggar på behandling. Men det är ett mycket litet antal av dem som har allvarliga sjukdomar i ryggen, som inflammationer, tumör eller infektioner. Cirka var femte som har ryggont har tydliga  anatomiska förändringar i ryggen, som diskbråck.

– Bland de resterande vet vi inte riktigt vad det ryggonda kan bero på. Det kan vara en skada på disken eller möjligen en infektion, säger Hans Tropp, som är ortoped vid Linköpings universitetssjukhus.

Han har ingått i expertgruppen som har tagit fram rapporten ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem” för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Där har man undersökt 109 studier om ryggproblem och arbetsmiljö.

Hans Tropp berättar att de som utvecklar kroniska smärtbesvär utan att få en diagnos på allvarlig sjukdom kan ha fysiskt tungt arbete eller annan påverkan i arbetsmiljön. Det kan också bero på åldersförändringar eller någon mekanisk skada, som ett tryck på nerven. Den personliga förmågan att bemästra smärtan, så kallad coping, spelar in i smärtupplevelsen.

– När man inte vågar röra sig på grund av smärtan kan man få nya problem i kroppen. Alla har ont i ryggen någon gång, men hur stort bekymmer det blir beror också på hur man upplever smärtan, påpekar Hans Tropp.

Då behövs hjälp för att hantera situationen, som företagshälsovården med sjukgymnastik, beteendeterapi, och psykolog.

– Förr sjukskrev vi doktorer gärna i långa perioder, men nu är det nästan det motsatta: fortsätt vara aktiv. Det är det råd vi läkare ger, säger Hans Tropp.

 

Ryggen är byggd för att hela tiden vara belastad. Vi använder den i alla rörelser. Då strömmar blodet genom muskler och diskarna i ryggen får näring genom att de omväxlande belastas och avlastas. Men det kan finnas faktorer i arbetslivet, eller på fritiden, som belastar för mycket. Det kan också vara så att samma, små muskelgrupper belastas hela tiden och med låga belastningar. Då uppstår en trötthetseffekt i musklerna som är smärtsam om den pågår under lång tid.

Ryggskott har många någon gång drabbats av, men vad det är går inte att förklara vetenskapligt. Ryggen har en komplicerad mekanik. Ledytor ska glida mot varandra, muskler ska samverka för att göra ryggen stabil.

När man har ryggskott är det viktigt att hitta ett sätt att ändå röra på sig. Vila blir ingen bättre av, tvärt om.

– Vila är det sämsta man kan göra vid ont i ryggen. Man kan inte vila sig frisk.  Men man kanske behöver hjälp av en fysioterapeut för att komma på hur man ska röra sig, säger Karin Harms-Ringdahl, professor i fysioterapi på Karolinska institutet. Hon har varit ordförande i SBU:s expertgrupp.

 

Allt stillasittande på jobbet och framför tv:n, har betydelse för ryggproblem.

– Den som sitter mycket, inte motionerar och plötsligt gör något tungt, kan råka illa ut. Jag har haft många patienter som sitter stilla i veckorna men på helgen ska de plötsligt fälla träd och lyfta båtmotorer. Då har de fått ont i ryggen och det är inte konstigt.

Åldersförändringar gör också att kroppen blir mindre hållbar med åren. Skivorna mellan kotorna blir mindre elastiska, vätska kan sippra ut som leder till diskbråck med smärta, om det trycker på en nervrot.

Ländryggsbesvär är en annan vanlig åkomma. Tidigare hade män mer ländryggsbesvär än nackbesvär, ofta beroende på traditionellt manliga arbetsuppgifter. Kvinnor hade ofta mer ont i nacken och skuldrorna beroende på monotont, stillasittande arbete.  Nu tenderar nackbesvären att öka även bland män, enligt Karin Harms-Ringdahl, och det kan bero på att stillasittandet ökar.

 

När det gäller arbetsmiljön pekar rapporten från SBU ut en rad säkra samband mellan ryggbesvär och arbetsmiljö. Man har undersökt forskningsresultat så långt tillbaka som till 1980-talet.

Karin Harms-Ringdahl understryker att resultatet gäller ryggproblem och vissa arbetsuppgifter, inte vissa yrken.

– Vi hoppas att rapporten ska leda till förändringar i arbetslivet. Arbetslivet ska vara sådant att alla tål det, säger hon.

Resultatet visar att kvinnor och män som har samma arbetsuppgifter också har problem i samma utsträckning. Det är alltså inte så att kvinnor oftare har ryggbesvär.

Arbete med manuell hantering, till exempel lyft, eller med böjd eller vriden rygg, helkroppsvibrationer och fysiskt ansträngande arbete visar samband med ryggbesvär.

Lyfta, bära, dra och skjuta gör man i vården, liksom på lager. Sådana rörelser har ett samband med ryggbesvär, speciellt om ryggen är böjd eller vriden. Att arbeta på knä eller på huk ger också mer besvär. Ett exempel kan vara byggarbeten.

– Att använda ryggmusklerna medan man står på knä eller på huk är påfrestande för ryggen, säger Karin Harms-Ringdahl.

De som i arbetet utsätts för helkroppsvibrationer eller arbetar med framåtböjd rygg utvecklar ischiassymtom i högre grad än andra. Det innebär bland annat en smärta som strålar ner i benen och som kan bero på att en nerv vid en disk i ryggraden kommit i kläm.

– Helkroppsvibrationer förekommer i fordon. Man behöver arbeta med att utveckla ergonomin i hytterna, anser Karin Harms-Ringdahl.

Skiftarbete, alltså arbete utanför ordinarie arbetstid, har också samband med mer ryggbesvär.

– Vi har inte kunnat se varför det är så. Kanske är den sociala situationen tyngre för de som arbetar skift?

 

Det finns också samband mellan ryggbesvär och att man upplever arbetet som pressande eller att det finns små möjligheter att påverka sitt arbete, i kombination med höga krav. Finns det ingen möjlighet till utveckling i jobbet ökar ryggbesvären.

De psykosociala faktorerna har alltså stor betydelse. I en god psykosocial miljö utvecklar man mindre ryggbesvär. Det handlar om stöd från arbetskamrater och chefer och möjlighet att påverka och att utvecklas, liksom att kraven inte är för höga.

– Finns det en förstående chef och möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och arbetsställningar mildras ryggbesvären, säger Karin Harms-Ringdahl.

Som exempel nämner hon ett kassabiträde i en livsmedelsbutik som kan växla arbetsuppgifter under dagen. Eller en chef som hjälper till med att byta arbetsuppgifter eller ordna med hjälpmedel om någon känner att nu är det ryggbesvär på gång.

I arbetsgivarens ansvar ingår att göra riskbedömningar och att åtgärda de risker man upptäcker. Det är viktigt att det finns tillgång till företagshälsovård som fungerar bra och arbetar förebyggande.

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren dessutom skyldig att anpassa arbetet efter var och en.

 

För att undvika besvär bör man variera sin arbetsställning ofta. Den som sitter och arbetar bör resa på sig varje halvtimme. Det gäller både kontorsarbete och till exempel chaufförer, även om det kan det vara svårare att få till en sådan möjlighet under långa körningar.

Om man inte tar bort det som är upphovet till besvären så kommer de tillbaka. Det går att hålla liv i ryggbesvär länge om man ständigt gör saker man får ont av.

En idé kan vara att klocka hur länge man orkar utföra ett visst arbete utan att få besvär eller utan att besvären ökar. Bara 80 procent av den tiden kan man arbeta utan att göra någon förändring.

– Det gäller att sluta innan det gör ont, men det kan vara svårt, eftersom man inte får några smärtsignaler. Men den som ändå fortsätter underhåller sina besvär, säger Karin Harms-Ringdahl.

Arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningar har metoder för hur man analyserar och avgränsar belastningar.  Men några gränsvärden finns inte, bara rekommendationer.

För individen är hälsofrämjande träning viktigt.  Att träna doserat betyder att man tränar regelbundet på ett kontrollerat sätt. Litet men ofta är bättre än mycket och sällan.

– Såväl de som har ett lätt som ett tungt arbete mår bra av sådan träning. Gärna tre gånger i veckan för att bygga upp musklerna. Men även konditionsträning och raska promenader behövs för uthålligheten, berättar Karin Harms-Ringdahl.

Någon kanske behöver speciell träning för de kroppsdelar och kroppsrörelser som man använder för att utföra arbetet. En fysioterapeut kan hjälpa till att lägga upp träningen och se till så att man tränar lagom hårt. 

Förebygg besvär

Tips för att minska risk för rygg- och nackont:

-  Sträck på dig. Din hållning har stor betydelse för ryggen. Sträck på dig när du går. Sitt och stå så avslappnat som möjligt.

-  Rör på dig. Du kan förebygga värk genom att motionera, då blir du starkare, smidigare och rörligare. Det är också viktigt att du tränar upp buk- och benmuskler.

För ryggen gäller också:

-  Lyft rätt. Håll det du ska lyfta så nära kroppen som möjligt så minskar du belastningen på ryggen, och lyft genom att böja på knäna.

-  Variera ställning. Sitt inte still för länge. Då är risken stor att du belastar ryggen fel och kan få ont.

-  Använd ryggsäck. Om du bär väskan på ena axeln kan du få en snedbelastning av ryggen. Då är det bättre att du använder en ryggsäck.

För nacken gäller också:

-  Sitt rätt. Se till att du sitter rätt vid datorn och att du inte skjuter fram 
hakan så att nacken böjs.

-  Lär dig slappna av. Du kan öva på att slappna av i dina spända muskler. Ta gärna hjälp av en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor för att få råd om övningar.

-  Se över din arbetsplats. Om du tror att orsaken finns på jobbet, ta hjälp av en fysioterapeut eller ergonom.

-  Styrketräna. Med hjälp av styrketräning kan du bygga upp muskler i hela kroppen. Det är viktigt att göra övningarna på rätt sätt för att inte överbelasta musklerna.

Eva Ekelöf

Taggar: Ergonomi

    • / 02:19, 9 februari 2015
    • /

    Bra med såna här artiklar då vet man hur man skall sköta sin nacke.

Webbfråga

Varför är det stressigt i maj?

  • Mycket på jobbet 39%  
  • Mycket på fritiden 12%  
  • Våren går för fort! 22%  
  • Känner ingen majstress 27%  
Totalt antalet röster: 59