Vad kan städföretaget göra?

Det går att minska risken för att städare får ont. Förutom moderna städmetoder och bra arbetsteknik handlar det om att våga prata om att det gör ont och att ta tag i problem tidigt. Det är enklast att bli av med värken innan den blivit kronisk. Använd gärna Allt om städs underlag för chefer och arbetsledare nedan.

Att våga prata

Kunskap gör det enklare att prata

Pratar ni om värk med era medarbetare? Är det accepterat eller uppfattas det mest som gnäll? Enklast är det att prata om värk om man vet vad som kan göras åt problemet. Därför är det viktigt att chefer och arbetsledare har kunskap om vad som kan göras och vilket ansvar de har.

Ett tillåtande klimat

Det är viktigt att skapa ett tryggt och tillåtande klimat så att medarbetarna känner att de kan prata om eventuella svårigheter i arbetet. Att bygga förtroende är ett ständigt pågående arbete som kräver både vilja och engagemang från alla inblandade. Eftersom städarbete i stor utsträckning består av ensamarbete i andras lokaler är det viktigt att skapa tid och utrymme till social samvaro med chefer, arbetsledare och arbetskamrater.

Tidiga signaler är viktiga

Det är viktigt att lyssna på de signaler som kroppen ger. Ju tidigare man identifierar besvären desto bättre. Långvariga problem är svårare att komma till rätta med och kan utvecklas till kroniska besvär.

Se över städredskap/maskiner

Om någon börjar få ont beror det ofta på städmetoder som är tungarbetade eller en arbetsteknik som sliter onödigt mycket på kroppen. Läs mer om de städmetoder och städredskap som Allt om städ rekommenderar. Jämför med de städmetoder som städaren använder.

Används städredskap som är tungarbetade och som inte tillåter bra arbetsteknik? Ett nytt moppskaft eller en ny mopp är en billig investering jämfört med en dags sjukfrånvaro för en städare. Ibland vill städare inte byta ut de städredskap som de är vana vid. För att värken ska försvinna kan det ändå vara nödvändigt. Ett sätt kan vara att börja med att testa det nya redskapet under en vecka.

Skötsel och underhåll av redskap och maskiner är också viktigt. En dåligt underhållen maskin kan göra att städaren arbetar i en felaktig arbetsställning. Mycket besvär och problem kan undvikas om underhåll och översyn görs regelbundet.

Arbetsteknik

När kroppen värker efter en hel dags arbete kan det vara svårt att koppla ihop smärtan med en viss rörelse eller något särskilt arbetsmoment. Därför kan det vara bra om någon annan följer med och tittar på hur arbetet görs och vilken arbetsteknik som används. Jämför hur städaren som har ont arbetar med Allt om städs videoklipp med bra arbetsteknik.

Att utveckla en bra arbetsteknik kan man också göra som en del i det dagliga arbetet. Hjälp gärna varandra i arbetsgruppen med att upptäcka felaktiga vridningar eller svåra belastningar.

Känns det svårt att arbeta med arbetsteknik på egen hand kan det vara bra att ta hjälp av en ergonom eller sjukgymnast från till exempel företagshälsovården. Tipsa gärna om Allt om städ och videoklippen med bra arbetsteknik. (Sjukgymnaster och ergonomer är duktiga på hur kroppen fungerar, men alla är inte lika duktiga på städning.)

När man förändrar arbetsmetoder eller köper in nya maskiner eller redskap behöver man ofta lära in en bra arbetsteknik samtidigt som man lär sig de nya metoderna och maskinerna.

Se över arbetsorganisationen

Många uppskattar sitt städarbete för att det är ett självständigt, fritt och rörligt arbete. Men när det blir för många tunga eller ensidiga rörelser under lång tid kan man börja få ont. Därför är det viktigt att i största möjliga utsträckning variera mellan olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt att organisera arbetet så att det inte blir för tungt, speciellt inte under lång tid.

Fundera över vad ni behöver göra:

  • Hur ser städarens belastning ut? Är det mycket ensidiga rörelser? Vanligt är till exempel arbete med armarna lätt lyfta och att man arbetar med moppen. Det gör att axlar, skuldror och nacke ofta belastas lite men ensidigt, under en stor del av arbetstiden. Hur kan arbetet läggas för att undvika detta? Finns det andra arbetsuppgifter att växla med? Kan arbetsuppgifterna göras i en annan ordning för att arbetet ska bli mer varierat?
  • Besvärliga arbetsmoment kan ibland vara nödvändigt för att arbetet ska bli gjort. Det är viktigt att veta vilka dessa arbetsmoment är, att se till att de görs sällan och under så kort tid som möjligt. Se också till att det finns tid till vila och återhämtning.
  • Hinner städarna med sina städområden på avsatt tid? Gör han/hon mer än vad som är avtalat och blir stressad av det? Stress ökar risken att få ont. Därför är det viktigt att prata om hur städningen ska göras och hur mycket det ska städas. Det är viktigt att kunna vara nöjd med sin insats — därför är det viktigt att veta vilken insats som krävs.

Läs mer om hur städarbetet kan organiseras för att minska risken för överbelastning.

Minska arbetstyngden

Städaren kan få ont av att arbetet är för tungt. Man brukar säga att städaren inte ska bli mer än lätt andfådd eller lätt svettig under arbetspasset (då utnyttjar man högst 30— 35 % av sin maximala fysiska kapacitet). Man kan klara korta perioder av tyngre arbete men då gäller det att ta mikropauser eller att varva med lättare arbetsuppgifter. Vad som är för tungt varierar mycket mellan olika personer.

För att förebygga skador kan ni tänka på följande:

  • Se över arbetet för att minska arbetstyngden.
  • Om arbetet är tungt för en städare men inte för andra kan det vara idé att byta eller växla mellan städområden.
  • I enstaka fall, om städarens kondition inte räcker till, kan det vara bra med konditionsträning. Läs mer om det under rubriken Friskvård.
Om någon blir sjukskriven

Om besvären och smärtan resulterar i sjukskrivning kan det bli aktuellt med rehabilitering. Rehabilitering på arbetsplatsen handlar om att städaren ska kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetet efter sjukskrivning.

Rehabilitering kan leda till att städaren återgår till sitt tidigare arbete, omplaceras till andra arbetsuppgifter eller byter arbete. Med nuvarande sjukförsäkringsregler (1 juli 2008) ska en återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren prioriteras under sjukskrivningens första tre månader. Därefter ska arbetsuppgifter sökas på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.