Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Forskning om arbetsmiljö i städbranschen

Innehållet på den här webbplatsen bygger på underlag från olika forskningsprojekt. De flesta projekten har finansierats av AFA Försäkring. Här hittar du flera publikationer som beskriver forskningsresultaten.

Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning

Rapporten beskriver några risker som förekommer inom städbranschen och hur man kan förebygga riskerna. Teman i rapporten är fallolyckor, fönsterputsning, hot och våld, städmaskiner och hemstädning.

Läs hela rapporten: IVL-rapport C167, 2016 (svenska).

Lönsam arbetsmiljö för städare – en empirisk studie av en kommunal städenhets arbetsmiljösatsning

Projektet Lönsam arbetsmiljö för städare visar hur man kan förbättra städares arbetsmiljö och hälsa med hjälp av breda satsningar på fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Forskningsprojektet visar på samband mellan god arbetsmiljö för städare och konkurrensfördelar.

Läs hela rapporten: LTU-rapport Lönsam arbetsmiljö för städare (svenska).

Belastningar i städyrket – vilka är de och hur kan belastningen minskas?

Den här rapporten ger en översikt över vad belastningar vid professionell städning beror på. Rapporten diskuterar statistik och orsaker till belastningsskador bland städare, beskriver åtgärder som minskar belastningar. Åtgärderna rör både arbetets organisation, arbetsmängd, arbetsteknik och städredskap. Rapporten diskuterar även behov och nytta av träning och friskvård.

Läs hela rapporten: IVL-rapport B1802, 2008 (svenska).

Belastningsarbetsskador vid städning – 17 städares berättelser om sina anmälda arbetsskador

Den här rapporten ger en levande beskrivning av vad de 17 städarna arbetade med och vilka arbetsmetoder de använde, från det att de började känna av besvär och värk tills dess att de anmälde arbetsskada. Rapporten beskriver också de (begränsade) insatser som enligt städarna gjordes på arbetsplatsen. Rapporten diskuterar också samband mellan värk och arbete samt åtgärder som skulle kunna förhindra att städare får belastningsarbetsskador.

Läs hela rapporten: IVL-rapport B1704, 2008 (svenska).

Kan vi lära av bra städföretag och vad kan vi i så fall lära oss?

Kan städföretag skapa goda arbetsförhållanden och tjäna på det? Eller är det bara något som kostar? Den här rapporten ger svar. Det finns flera vinster att göra för företag som förbättrar arbetsförhållandena för sina städare, men de ser kanske ut på andra sätt än man först tror. Exemplen lär oss bland annat att bra arbetsförhållanden kan ge många olika fördelar, bland annat förbättrade kundkontakter och högre kvalitet på städarbetet. Färre problem och klagomål att hantera gör dessutom chefers arbete mer positivt och utvecklande.

Läs hela rapporten: IVL-rapport B1720, 2007 (svenska).

En kartläggning av kunders och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav vid upphandling

En stor del av den professionella städningen utförs på entreprenad. Hur städning upphandlas har stor betydelse för kvaliteten på städningen, men också för städarnas arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Den här rapporten beskriver vad städentreprenörer och kunder har för erfarenhet av upphandling – och vad de tycker kan vara rimliga krav att ställa. Rapporten har legat till grund för det underlag för upphandling av städtjänster som finns på Allt om städ.

Läs hela rapporten: IVL-rapport B1818, 2009 (svenska).

Ergonomisk utvärdering och design av städredskap i städyrket

En doktorsavhandling om ergonomisk utvärdering och design av städredskap i städyrket: Ergonomic Evaluation and Design of Tools in Cleaning Occupation. Avhandlingen har skrivts av Rupesh Kumar vid Luleå Tekniska Universitet.

Läs hela avhandlingen: LTU-rapport 2006:16  (engelska)

Bakgrund

IVL Svenska Miljöinstitutet har med ekonomiskt stöd från AFA Försäkring drivit ett aktionsprogram och ett forskningsprojekt med målet att minska arbetsskadorna bland städare. I aktionsprogrammet ingick flera av projekten ovan. Aktionsprogrammet drevs i samarbete Rupesh Kumar, Jan Lundberg och Therese Öhrling vid Luleå Tekniska Universitet samt Göran Hägg vid Arbetslivsinstitutet. Hägg knöts efter nedläggning av Arbetslivsinstitutet till Centrum för Belastningsskadeforskning.

Projektet har följts av en referensgrupp med representanter från arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket. Referensgruppen var vid projektets slut sammansatt av följande personer:

Marie Silfverstolpe, Almega Serviceföretagen

Torbjörn Jonsson, Fastighetsanställdas Förbund

Ruth Carlsson, Arbetsmiljöverket

Stefan Eriksson, Hotell- och restaurangfacket

Liselotte Argulander Klavebäck, Visita (arbetsgivarorganisation för svensk besöksnäring)

Lena Jonasson, Kommunal

Ned Carter, Sveriges Kommuner och Landsting

Christina Holmefalk, Sveriges rengöringstekniska förbund (SRTF). Idag har SRTF gått samman med Svenska Golvrådet och bildat Städbranschen Sverige.