Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

När städare får ont

Ibland kan man få ont trots att man tycker att man gjort allt rätt. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att 51 % av alla städare har ont i nacke, axlar och armar varje vecka. Många har också ont i handleder, rygg, ben och knän. Städare med värk upplever ofta att värken kommer efter arbetstid och det är därför inte självklart att man kopplar den till jobbet.

Intervjuer med 17 städare som varit sjukskrivna på grund av värk visade att:

  • De flesta hade haft ont i flera år innan de blev sjukskrivna.
  • Värken blev värre och värre ända tills de inte längre klarade av arbetet.
  • Ofta tog det lång tid att komma tillbaka till arbetet.
  • Många hade sådana besvär att de inte kunde arbeta, åtminstone inte på heltid.

Det är inte ovanligt att det är de mest ambitiösa och skickliga städarna som får ont. Det är de som rycker in för andra och som ofta får ta de besvärliga jobben, eftersom man vet att det blir bra gjort. Det handlar om städare som de flesta arbetsgivare borde vilja ha kvar i arbete så länge som möjligt.

Tre exempel

Hilda har arbetat med entrepenadstädning och berättar att städområdena var olika, liksom städarna. Ofta tvingades de som städade effektivt att hjälpa till och bättra på andras jobb, så att det blev tillräckligt rent. Hilda säger att de som jobbade sämre inte fick några skador. Hilda tror att hon hade klarat sig utan arbetsskada om hon haft ett eget område och inte behövt städa efter andra.

Johanna tror att hennes arbetsskada beror på den intensiva storstädningen och det tunga arbetet. Hon upplever inte att det är något enskilt arbetsmoment som orsakat smärtan, utan menar att det plötsligt en dag bara sa stopp och att hon kände smärtor från halsrygg och axlar. Johanna tror inte att det var den vanliga skolstädningen som orsakade arbetsskadan. Hon berättar:

”När det var storstädning körde vi på och jobbade i fyra dagar för att kunna vara lediga fredag. Så vi jobbade in tiden. Då var man helt slut.”

Karin har arbetat fyra år med storstädning och upplever att hennes arbetsskada beror på det tunga städarbetet. Hon har dammsugit, skurat väggar och torkat många tavlor i skolsalar. Karin säger att arbetet innebar mycket tung städning. Det var också stressigt då hennes arbetskamrat ofta var sjukskriven, vilket innebar dubbel arbetsbörda.

Hur ser läget ut hos er?

  • Brukar någon städare ha ont? Hälften av alla städare har ont varje vecka.
  • Vet ni vad ni kan göra om någon får ont?
  • Pratar ni om att man kan få ont av att städa? Och pratar ni om att det är viktigt att prata om det?
  • Vet arbetsledarna vad som behöver göras när någon får ont?
  • Är ni uppmärksamma på signaler som visar att städare börjar få ont?

Minska risken för värk av städjobbet

Det är viktigt att ta värk på allvar, eftersom det är en signal om att man behöver vidta åtgärder. Risken med att inte göra något åt värken är inte bara ökat lidande för städaren, utan också ökade kostnader för städföretaget och minskade inkomster för städaren. Ju tidigare man kan identifiera eventuella besvär desto bättre, eftersom det är lättare att komma till rätta med problem innan de blivit långvariga. I värsta fall kan långvarig värk utvecklas till kroniska besvär.

Det går att minska risken för att städare får ont. Här är några saker att tänka på för dig som vill förebygga att era städare får värk av jobbet:

  • Skapa ett tillåtande klimat. Det är viktigt att städare vågar berätta att det gör ont och att ni tar tag i problem tidigt – det är mycket lättare att bli av med värk innan den blivit kronisk. För att medarbetarna ska våga prata krävs ett tryggt och tillåtande klimat, så att det känns okej att prata om eventuella svårigheter i arbetet.
  • Kunskap gör det enklare att prata. Det är enklast att prata om värk om man vet vad man kan göra åt problemet. Därför är det viktigt att chefer och arbetsledare har kunskap om vad som kan göras och vilket ansvar de har.
  • Se över städmetoder, redskap och arbetsteknik. Om någon börjar få ont beror det ofta på att städmetoder är tungarbetade eller att man använder en arbetsteknik som sliter onödigt mycket på kroppen. Ett nytt moppskaft eller en ny mopp är till exempel en billig investering jämfört med en dags sjukfrånvaro för en städare.
  • Se över arbetsorganisationen. Tunga eller ensidiga rörelser under längre tid kan ge värk. Därför bör man variera arbetsuppgifter och minska risken för överbelastning. Med god planering och genomtänkt organisering kan man både effektivisera städarbetet och motverka belastningsskador.
  • Ha koll på vad som gäller – och på vad som kostar vad. Värk kan ofta leda till sjukskrivning och ibland rehabilitering. Att det är ekonomiskt påfrestande att bli sjukskriven är de flesta medvetna om. Färre har koll på vad det kostar städföretaget! Men kostnader för sjukskrivning och ansvar vid rehabilitering kan vara det som skiljer städföretag som går med vinst från dem som knappt går ihop eller går med förlust.

Läs mer 

Förebygg att städare får värk av jobbet