Vanföreställningar om arbetsmiljö motverkar riskinformation

- För att förändra riskbeteende genom kommunikation krävs djupare kunskap om hur målgruppen egentligen föreställer sig sin arbetsmiljö, menar hon.

Maria Högvall Nordin är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, med fokus på arbetsmiljökommunikation.

- Trots att vi vet så mycket om vilka risker i arbetsmiljön som orsakar skador och sjukdomar, är det fortfarande svårt att påverka attityderna ute på arbetsplatserna. Det verkar finnas ett problem i kommunikationen kring risk och riskhantering, säger Maria Högvall Nordin.

Den riskinformation som myndigheter och andra formella aktörer inom arbetsmiljöområdet sänder ut till olika yrkesgrupper, har ofta svårt att tränga igenom det övriga informationsflödet, menar hon.

- En yrkesgrupp föreställer sig sin egen arbetsmiljö med hjälp av de berättelser och beskrivningar som finns omkring dem. Dessa är i sin tur inte alltid kopplade till den faktiska arbetsmiljön, utan påverkas i hög grad av kulturella och sociala processer.

För att få en djupare insikt i hur dessa processer ser ut i praktiken har Maria Högvall Nordin analyserat den föreställningsvärld som omger skogsarbetaryrket, i en avhandling med titeln ”Dom brukar jämföra det med en stridspilot. Föreställningar om arbetsmiljö och risker i skogsmaskinarbete.”

Från stridspilot till ekonom
Skogsarbetare är en av de yrkesgrupper som är hårt drabbade av skador i arbetet. Skogen är en tung och farlig arbetsplats där det är viktigt att kunna bedöma risker och hur de kan hanteras –arbetet är dessutom numera mycket mekaniserat och utförs med avancerade skogsmaskiner.

Genom att djupintervjua skogsmaskinarbetare och analysera innehållet i tidningar som Västerbottens-Kuriren, Tidningen Skogen och Svensk Skogsteknik, kunde Maria Högvall Nordin identifiera fyra olika schablonbilder:

”Stridspiloten” – skogsarbetaren liknas vid en stridspilot, som styr och kontrollerar sin avancerade maskin utan problem.

”Skogens man” - som klarar av vedermödor i det dagliga slitet i skogen med en axelryckning och med glatt humör.

”Entreprenör i kris” - en stackars utarbetad och stressad uppdragstagare som är i händerna på skogsbolag och skogsägareföreningar.

”Företagsledaren” - driftig och kunnig i såväl företagsekonomi som i att hantera en skogsmaskin och som månar om sina anställdas välbefinnande.

- Gemensamt för dessa schablonbilder är att de innehåller ganska lite om till exempel belastningsskador, vilket i verkligheten är ett stort problem för de som jobbar i branschen.

Särskilt de två förstnämnda kategorierna har tydliga spår av ”macho-attityder” med anknytning till det traditionella skogsarbetet, där man med yxan på axeln gick ut till sin skogskoja för att fälla träd. Att ett reellt problem för dagens skogsarbetare är risken att ådra sig musarm i det enformiga och stressade arbetet vid skogsmaskinens instrumentbräda, ryms inte i en sådan föreställningsvärld.

- Har man vunnit skotar-SM får man inte musarm, tänker man – ”sådant får väl bara kontorister som suttit framför datorn för länge”. Schablonbilden om det egna yrket gör att man negligerar risker, trots att man på ett intellektuellt plan är medveten om hur verkligheten ser ut.

Viktigt med målgruppsanalys
Slutsatsen i Maria Högvall Nordins avhandling är vikten av att göra breda och djupgående målgruppsanalyser för att lyckas med arbetsmiljökommunikation och riskinformation. Hon tror att problemet finns i många andra branscher.

- I det här exemplet ser vi att det är svårt att nå ut med information om riskerna i arbetet när det saknas förutsättningar i den föreställningsvärld som yrkesgruppen omges av. Man måste först förstå hur målgruppen själv tänker sig sitt arbete, och anpassa sitt budskap efter målgruppens föreställningsvärld.

- En annan slutsats är att ensidig masskommunikation av riskbudskap i form av foldrar och liknande, sällan fungerar som det är tänkt. För att nå ut krävs det att man jobbar personbaserat och interpersonellt, till exempel med utbildning. En enkel broschyr från en myndighet drunknar när informationsflödet från andra håll beskriver en annan verklighet.

Text: Jens Liljestrand (Artikeln är överförd från Arbetsmiljöupplysningen.se)