Röda zoner höjer säkerheten på Stockholm Vatten

Henriksdalsberget i Stockholm rymmer ett av världens största reningsverk under mark. Området omfattar omkring 300 000 kvadratmeter och består bland annat av bassänger, sandfilter, rötkammare och 18 kilometer tunnlar. För att få en bra och säker arbetsmiljö har Henriksdalsverket, liksom reningsverket i Bromma och andra avloppsanläggningar, riskbedömts och delats in i röda zoner.

– Vi vill att våra reningsverk ska vara tillgängliga. Tanken är att ha så lite röda zoner som möjligt och att man ska bygga bort eller kapsla in arbetsmiljöproblemen, säger Sven-Gunnar Hegg, arbetsmiljöingenjör på Stockholm Vatten.

Grundutbildning
För att få vistas i en röd zon krävs en grundläggande utbildning på en halv dag, något som även gäller för entreprenörer och konsulter. Ensamarbete är förbjudet och dessutom krävs skyddsutrustning av varierande omfattning beroende på var arbetet sker. Hit hör till exempel fallskydd, hjälm, handskar och helmask med filter. Mest skyddsutrustning krävs i tunnlarna där personalen vadar runt i avloppsvatten och där det är slemmigt och halt och saknas belysning.

– När vi ska gå ner i tunnlarna har vi en heltäckande kloakdräkt. Det är ungefär som en grodmansdräkt som är förstärkt i knä och armbågar så att man kan krypa om det behövs.

Tunnlarna luftas ett dygn före nedstigning för att få in frisk luft. Dessutom har personalen gasmätinstrument med sig och ibland även kemiska syrgasapparater och räddningsflotte. Tunnelvakter placeras också vid in- och utgångarna och nedstigningar och utrymningsvägar kontrolleras. Trafiken ovan jord kan också behöva spärras av och väderprognoser kontrolleras ifall det är risk för regnskurar som kan svämma över tunnlarna.

– Eftersom vi aldrig vet vad som kan hända måste vi vara helgarderade. Om till exempel en tankbil välter kan det rinna ut frätande eller giftiga ämnen genom avloppssystemet och då står vi där, säger Sven-Gunnar Hegg.

Inför varje arbete i en röd zon gör arbetsledaren en säkerhetsplanering. En checklista fylls i, till exempel att bassängen är tömd och att maskiner och el stängts av.

Risk för smitta
Alla risker och avvikelser som upptäcks under arbetets gång rapporteras in. Efter arbetet städas utrymmena och utrustningen ses över. Den personliga hygienen ska också skötas eftersom avloppsvattnet innehåller stora koncentrationer av mikroorganismer som kan vara ohälsosamma. Var och en ansvarar dessutom för sin egen personliga skyddsutrustning.

– Alla har en ryggsäck med utrustning och ett kort där de för upp när utrustningen ska besiktigas och att den är besiktigad. Och fallskyddsutrustning som någon fallit i ska alltid kontrolleras innan den får användas igen.
Trots den riskfyllda arbetsmiljön har det höga säkerhetstänkandet gett resultat. Förra året hade Stockholm Vatten med omkring 500 anställda 14 arbetsskador varav enbart tre med sjukfrånvaro. Och hittills har inga allvarliga olyckor inträffat i tunnlarna.

– Jag tycker att vi har lyckats ganska bra. Vi jobbar kontinuerligt med säkerheten och ser över anläggningarna regelbundet, säger Sven-Gunnar Hegg.

Text: Krister Zeidler