Räkna hem investeringarna i arbetsmiljön

Sannolikhet och konsekvens är två centrala begrepp när företag gör riskbedömningar och genomför åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Alla arbetsmiljöinvesteringar är inte lönsamma och därför måste företagsledningen överväga hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa och vilka konsekvenser den får.

– När det handlar om hög sannolikhet och stora konsekvenser då måste man hantera det. Då finns inget val. Det som är svårast för ledningen är när det är liten sannolikhet, men stora konsekvenser, säger Bino Catasús, professor på företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Tre olika risker
Han menar att det finns tre typer av risk. Den första gradens risk kan liknas vid naturkatastrofer och är väldigt svåra att göra någonting åt. Den andra gradens risk handlar mer om den dagliga verksamheten och hur tekniken kan leda till ohälsa och avbräck i produktionen. För ledningen handlar det då om att se till att det finns kompetens och resurser för att bedriva arbetsmiljöarbete.

Den tredje gradens risk är däremot en mer strategisk än operativ fråga för ledningen och handlar om rykten, till exempel vad aktieägare, kunder och underleverantörer tycker om företaget.

– Den tredje gradens risk är absolut en ledningsfråga. Det gäller att se till att ha policyer, uppförandekoder och följa regler. Man får till exempel se till att inte ha för höga bonusar för det kan organisationen förlora otroligt mycket på, säger Bino Catasús.

Som exempel nämner han försäkringsbolaget Skandia där företagets anseende och affärer blev lidande av ledningens bonusprogram i början av 2000-talet. Personalen mådde också dåligt som en följd av affären, trots att den inte hade gjort något fel.

Skapa enkla tumregler
För att beräkna om en investering i arbetsmiljön lönar sig kan man använda sig av vissa tumregler, menar Bino Catasús. Ett exempel är en JAS-pilot som dels har en rekryteringskostnad, men också en inskolningskostnad på ett antal år. Om piloten då slutar sitt jobb för att han eller hon inte trivs kostar det organisationen flera årslöner att få fram en ny JAS-pilot.

– Det är sådana tumregler som man kan ha för att göra kalkyler. När du vet vad personalomsättningen kostar kan du fundera över om det är värt att investera i arbetsmiljön så att folk inte slutar.

På samma sätt går det att räkna på vad en sjukdag kostar och vad det skulle kosta att få ner sjukfrånvaron på en arbetsplats med i snitt en dag. Men kalkylen behöver inte vara komplicerad.

– Tvärtom. Ju mer komplicerat och exakt det är desto mer får man bilden av att det är sant med stort S. Men det kan vi aldrig veta. Så man får se det som tumregler.

Svårt att bedöma värdet av trivsel
När investeringen i arbetsmiljön är lika med de kostnader som sparats in, till exempel färre sjukdagar, då når man det kritiska värdet, som är noll. Problemet är att det kan vara svårt att i kronor och ören se hur mycket man tjänar på förbättringar av arbetsmiljön.

– Det finns ingen post som heter trivsel på kostnadssidan. Hypotesen är att om folk trivs på jobbet så ger det kontinuitet, färre fel i produktionen, nöjda kunder och mindre personalomsättning, säger Bino Catasús.

Han menar att sådana här kalkyler snarare ger argument för att hantera arbetsmiljöfrågor ur en lönsamhetssynpunkt.

– Använd alla möjliga resurser för att hitta argument. Sedan får man se om argumenten håller. Ibland gör de inte det. Men det är inte så naivt att alla investeringar i arbetsmiljö är lönsamma.

Text: Krister Zeidler