Det lönar sig att satsa på personalen

- Medvetenheten om dessa frågor har ökat markant under de femton år jag jobbat med det här. Alla inser att ett företags framgång handlar om vad personalen presterar, säger civilekonomen Anders Johrén, som skrivit boken "Personalekonomi idag" tillsammans med ekonomen Ulf Johansson.

De ger konkreta exempel och modeller för hur man kan beräkna lönsamhet hos arbetsmiljöinsatser, friskvård och utbildning. Men de börjar med att visa vad sjukfråvaro och personalomsättning kostar. Vid en månadslön på 25 000 betalar arbetsgivaren 330 kronor i timmen i lön och liknande kostnader utan att få något tillbaka. Enligt författarnas beräkningar kostar korttidssjukskrivning därmed cirka tio procent av månadslönen per dag.

Kostnaden för långtidssjukskrivning är svårare att beräkna. Den beror bland annat på arbetsbördan, om kollegor behöver arbeta övertid och eventuella produktionsstörningar. Ett svenskt företag räknade dock, enligt författarna, ut att en långtidssjukskrivning kostar arbetsgivaren minst 100 000 kronor per halvår.

Lönsamma åtgärder
Personalomsättning är också väldigt kostsamt. Enligt Ulf Johansson och Anders Johrén tar det i genomsnitt cirka ett och ett halvt år att uppnå full kapacitet som nyanställd. De räknar ut att om tio civilingenjörer skulle sluta vid ett företag så förlorar företaget nio miljoner. Arbetsgivaren tjänar därmed fyra och en halv miljoner kronor på att halvera personalomsättningen.

Att få medarbetarna att trivas och må bättre är en god investering.

- Men bara om det görs på rätt sätt. Det är viktigt att insatserna är effektiva. All friskvård är till exempel inte lönsam och det gäller att nå dem som behöver den bäst. Att enbart erbjuda gratis träning brukar bara gynna dem som redan tränar, säger Anders Johrén.
Bästa sättet att beräkna om det är värt att göra exempelvis en friskvårdssatsning är enligt författarna att använda så kallade kritiska värden:

• Hur mycket måste sjukfrånvaron eller personalomsättningen minska för att satsningen ska löna sig?
• Hur mycket behöver produktiviteten öka?

Med den kostnad för sjukskrivningar som författarna räknat fram skulle en friskvårdssatsning på en miljon kronor i ett företag med 400 anställda med 25 000 i medellön löna sig om:

- korttidssjukfrånvaron minskar med en dag per anställd, eller

- två långtidssjukskrivningar undviks, eller

- produktiviteten ökar med 0,5 procent.

En kombination av dessa innebär förstås också att satsningen kan löna sig.

Satsar mer på utbildning
2003 gjorde Anders Johrén med flera andra forskare en studie där de anställda i Länsförsäkringar AB delades upp i friskgrupp respektive riskgrupp. Uppdelningen gjordes efter stress, rökning, motionsvanor med mera och det visade sig att det fanns en tydlig skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna. Analysen visade att det under tre år skulle vara värt 100 000 att få över en enda anställd från riskgruppen till friskgruppen. Det säger något om hur lönsamma friskvårdssatsningar kan vara.

Studier som tittat på avkastningen hos hälsofrämjande åtgärder pekar på att de brukar betala sig. I tretton olika undersökningar som författarna nämner var medelvinsten i minskad sjukfrånvaro fem gånger högre än hälsoinvesteringen.

En svensk studie pekar dessutom på att produktionsvinsterna med sådana satsningar är ännu större än utdelningen i form av minskad sjukfrånvaro. Trots detta satsar svenska företag betydligt mer på utbildning än på arbetsmiljö och personalhälsa. 2001 var arbetsmiljö- och hälsoinsatserna endast en femtedel av utbildningssatsningarna - trots att studier visar att produktionslinjer med bättre arbetsmiljö har högre produktivitet och kvalitet.

Problematiskt begrepp
Ulf Johansson och Anders Johrén var med och lanserade begreppet personalekonomi redan i början av åttiotalet och intresset för personalekonomiska frågor har ökat. Numera krävs det ofta att företag ska redovisa sin sjukfrånvaro, åtminstone större företag. Det är ett resultat av den förra regeringens så kallade 11-punktsprogram mot den ökade ohälsan i arbetslivet, när de bland annat presenterade termen "hälsobokslut". De flesta företag som infört mer avancerade former av hälsobokslut - det finns en mängd olika varianter och metoder - har slutat efter en tid.

- Man har inte sett att de gett effekt i verksamheten. Det finns inte heller någon enhetlig hälsobokslutsdefinition och ingen gemensam syn på vad hälsobokslut är, säger Anders Johrén.

Dessutom har hälso- och personalekonomiska bokslut endast varit bilagor till den ordinarie balansräkningen och resultatrapporten. Därmed har de fått lägre status. Internationella bokföringsregler förhindrar nämligen att man tar in nya poster som "hälsokapital" eller liknande i balansräkningen.

Författarna är skeptiska till bokslutstänkandet om det innebär att man ser tillbaka på det som varit, snarare än gör beräkningar för framtiden. Enligt dem ligger fördelen med personalekonomiska kalkyler i att man undviker slöseri med pengar och mänskliga resurser.
- Man måste göra en bra grej av det. Ett bokslut kan vara bra om det är ett underlag för att fatta beslut om framtiden, säger Anders Johrén.

Text: Michael Nyhaga (Artikeln är överförd från Arbetsmiljöupplysningen.se)