Publicerad 14 december 2015

Så sprids smitta på jobbet

Smitta

Vinterkräksjukesäsongen närmar sig. Och medan de flesta av oss klarar sig utan att bli sjuka, finns det många som kan vara helt säkra på att åtminstone exponeras för smittan på jobbet. Som lärare, anställda i barn- och äldreomsorg och vårdpersonal, med flera.

Faktum är att sjuksköterskor och undersköterskor var de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i Sverige under 2014 enligt statistik från Vårdförbundet.

Smittoriskerna i vården har ökat på senare år. Dels är fler patienter gamla och sköra, dels ökar inflödet av smittsamma sjukdomar genom resor och migration. Lägg till det en ofta prispressad städning på entreprenad och slitna lokaler som är svåra att rengöra.

– Vi har haft antibiotika i drygt 80 år. Den har gjort att vården inte behövt prioritera nya metoder för att hindra smittspridning. Hade vi inte haft antibiotika i dag hade vi varit på en helt annan nivå, säger Matts Ramstorp, professor i renrumsteknik vid Lunds universitet.

Anita Engberg onestiAnita Engberg Onesti som är enhetschef för äldreboendet Nibblegården i Lund. Här bor ett trettiotal äldre, inte dementa men i behov av rejält med stöd för att klara vardagen.

– Jag har jobbat med det här sedan 1970-talet och sett hur medvetenheten om hygienfrågorna bara vuxit, säger hon.

– I dag är kommunikationen bättre, när alla anställda har mejl. Och vi gör mer systematiska riskbedömningar för att skydda oss.

Vardaga, som driver boendet, har både egen fast anställd städpersonal och fast placerade sjuksköterskor.

– Vi går inte runt till olika enheter, utan vi är här på plats måndag till fredag, säger Hamid Amiri, en av sjuksköterskorna.

Andra små men viktiga steg har också betydelse. Förr jobbade personal ofta i privata kläder och det var inte heller så petigt med smycken eller lösnaglar. ”Det skulle kännas som hemma för de boende”, var tanken.

– När jag började här för fem år sedan hände det att jag såg personal i arbetskläder på väg till och från jobbet. Men det händer inte längre, säger Anita Engberg Onesti.

Skulle det bli ett calici-utbrott (vilket ännu inte har hänt) finns akutlådor packade. Och genom att de boende har ett eget rum kan smittan isolerats. Multiresistenta bakterier, hiv-smitta och vissa giftiga cytostatika (cellgifter) kan också finnas hos patienterna.

Läget gör att alla måste veta vad som gäller och var riskerna finns.

– All vår personal måste gå igenom en webbaserad utbildning i just hygien och det har påverkat deras sätt att jobba, säger Hamid Amiri.

Inom ett par år kanske en sådan utbildning kommer att innehålla helt nya kunskaper. För faktum är att mycket fortfarande återstår att ta reda på vad gäller hur smitta sprids, framför allt i luften.

Mats Bohgard

– Det finns många teorier om när och hur smitta sprids. Men exakt varför ett visst virus, för att ta ett exempel, smittar mest en viss tid på året vet vi faktiskt inte i dag, säger Mats Bohgard, professor i aerosolteknologi.

Han leder ett nyligen initierat forskningsprojekt vid Lunds universitet, där ett tvärvetenskapligt forskarlag med aerosolteknologer, arbetsmiljöforskare och medicinare på ett nytt och mer djupgående sätt försöka kartlägga hur de mest smittsamma sjukdomarna sprids.

Modellviruset är vinterkräksjuka, men mekanismerna är desamma för till exempel tuberkulos, mässling, vattkoppor och influensa.

– Vi har ett antal hypoteser som vi vill undersöka. Vi tror att smittsamheten beror på kombinationer av temperatur, luftfuktighet och vad som transporterar viruset, som små droppar av saliv eller hudflagor, berättar Mats Bohgard.

Projektet har flera delar. En kommer att genomföras i laboratoriet hos avdelningen för aerosolteknologi och ergonomi och innebär att lufttransport och överlevnad av ett visst virus (i det här fallet en variant av vinterkräksjukevirus som bara drabbar möss) undersöks.

I en annan delstudie ska tjugo vårdavdelningar övervakas, avseende just luftfuktighet och temperatur. Tanken är också att forskarna ska snabbt rycka ut vid högst verkliga utbrott av vinterkräksjuka. Då ska dessutom mätningar göras av alla luftburna partiklar med biologiskt innehåll.

I väntan på ny kunskap kring luftfuktighet, ventilation och temperatur, räcker gamla beprövade metoder långt. För Capios vårdcentral i Landskrona börjar arbetet med att skydda personal och patienter redan vid första telefonkontakten. Extremt smittsamma sjukdomar, som calici, ska helst inte komma in på vårdcentralen.

– Vi har också ett särskilt infektionsrum för patienter som inte bör blandas med övriga väntande, säger Iréne Svensson, verksamhetschef.

Kliniken är stor, nästan 60 anställda. Här finns en lång rad specialiteter och typer av vård. Lokalerna byggdes om under 2014–2015 för ändamålet och vårdcentralen flyttade in så sent som i februari 2015, vilket inte är oviktigt i sammanhanget.

– Vi ska ha rena ytor. Bara det nödvändigaste ska stå framme. Och för att minska smittspridningen har vi tagit bort leksakerna från väntrummet.

Den faktor hon nämner allra först är dock att städningen här, precis som på Nibblegården i Lund,  sköts av egen, fast anställd personal. De jobbar dagtid och kan lokalerna och händer något (som magsjuka eller kräkningar) går kommunikationen mellan vårdpersonal och städ snabbt.

– Det är farligt när man tullar på städningen. Den är A och O för hålla smitta borta, säger Iréne Svensson.

– Medvetenheten om smittorisker har ökat på senare år, säger biträdande verksamhetschefen. Att multiresistenta bakterier (MRSA) och mässling blivit vanligare är ett tungt skäl, men också ökat resande.

Just nu kommer också många asylsökande som ska få en första hälsoundersökning, vilket också kan innebära risk för exponering för i Sverige ovanliga sjukdomar, som till exempel tuberkulos. Uppmärksammade epidemier som ebola och svininfluensa sätter också spår i ökad vaksamhet.

– Fler kommer till Sverige och vi svenskar reser också mer. Att vi måste försöka få ner antibiotikaanvändningen spelar också in. Då skärps kraven på hygienen.

Att begränsa smittspridning, för både patienternas och personalens bästa, handlar också om noggrannhet. Korrekta arbetskläder, uppsatt hår, rätt användande av handsprit.

– Än så länge kan jag inte se att vår personal skulle vara mer drabbad av smittsamma sjukdomar än andra. Men risken finns där förstås och därför behöver vi rutinerna, säger Iréne Svensson.

Vad kan en kartläggning av smittspridningens mekanismer leda till? Att mäta överallt, hela tiden, är inte realistiskt.

– Vad som skulle vara till nytta är någon form av användbar checklista, som kan användas för att hitta problemområden, säger Matts Ramstorp.

Klart är att vinsterna är mycket stora om smittspridning, vare sig det handlar om influensa eller svåra komplikationer efter operationer, kan begränsas. Det gäller både för personal och patienter.

– För personalen handlar det om risken att bli sjuk, förstås. Men också om oro för att smittas och den extra belastning och stress det innebär om flera av ens kollegor är sjuka, säger Mats Bohgard.

Fakta sprids i luften

Vinterkräksjuka (calicivirus)
Orsakar årligen återkommande epidemier. Ofta måste hela vårdavdelningar stängas. Smittar via virus, inneslutna i vattendroppar från hostningar, saliv, kräkningar eller livsmedel.

MRSA (meticillinresistenta stafylokocker)
Bakterier som utvecklat motståndskraft mot nästan alla former av antibiotika. Var förr vanligast på sjukhus, men sprids nu också i övriga samhället. Kan infektera sår efter operation, men också i blodet eller i hjärtklaffarna. Om en patient har MRSA kan vårdpersonal lätt sprida smittan till andra.

Tuberkulos (orsakas av bakterier)
Smittar genom inandning av droppar i luften om man är nära en hostande person som har aktiv tuberkulos. Smittrisken är störst vid nära kontakt inomhus.

Mässling 
Har länge varit ovanlig i Sverige, men vanligare utomlands. Mässling smittar genom hostningar och nysningar, då viruset flyger ut i luften inkapslat i vattendroppar.

Influensa
Orsakas av ett virus som sprids som övriga via hostningar, nysningar - och genom utandningsluften hos en smittad person. Smittorisken är störst inomhus, eftersom smittämnen skingras snabbare i utomhusluft. Eftersom viruset ändras något från år till år kan man bli smittad om och om igen.

Så säger lagen om smitta på jobbet

Arbetsgivaren har enligt lag ansvar  att skydda arbetstagare från smitta. Risker ska bedömas regelbundet och resultaten dokumenteras skriftligt. I bedömningen ska anges vilka som deltagit, vilka risker som identifierats och tidsplan för nästa översyn.

Smittoämnen delas in i fyra klasser efter farlighet. Klassningen styr i detalj hur rigoröst smittskyddet behöver vara avseende lokaler, utrustning, organisation och rutiner. 

Taggar: Arbetsmiljöarbete

Webbfråga

Du som jobbar, hur hittar du sommarkänslan?

  • Är utomhus mycket 38%  
  • Semesterliv på kvällen 20%  
  • Åker på minisemester 20%  
  • Svårt att hitta känslan 22%  
Totalt antalet röster: 40